Vildsvin ingen tickande bomb

Under ett antal veckor den senaste tiden har det via massmedia basunerats ut att vildsvinen håller på att bli ett problem av storleken ”tickande bomb”.
Detta uppfattas av flera med mig som en rejäl överdrift. Okej, svinen är inte blyga att ta för sig av alla gracer som står till buds. Men det finns ju jägare som bjuder till och som undrar var de stora ansamlingarna av vildsvin finns.
De som har problem med svinen är inte avundsvärda, men problemet är inte olösligt. Öka jakttrycket så blir situationen genast bättre.
Vildsvin är nämligen inte helt okänsliga för störningar. Själv nöter jag på och jagar, men visst blir det svårare med nattlig vakjakt utan snö.

Vildsvinen är värda riktig viltvård
Det finns jaktlag som vill ha svin och helt rätt bedriver viltvård även för detta vilt. Det är vildsvinen värda.
Uttrycket tickande bomb borde istället användas när det gäller rovdjuren. Utan snö går det varken att inventera eller jaga med någon större framgång.
Frågan är hur det blir den 1 mars i Mellansverige när lodjuren ska jagas på snöfria marker.
Detta är en tickande bomb. Lodjuren kommer nu att ett gyllene läge att fortsätta växa till sig i antal, utom ännu mindre kontroll. Om detta problem nämns för närvarande inte ett ord.
Grisproblemet blir i mitt tycke inte ens en ”handgranat”. Men däremot tror jag att det görs försök att flytta fokus till grisarna för att få jägarkåren och allmänheten på andra tankar och att sluta ”bråka” om vargar, lodjur och björnar.
Nu är detta inte särskilt förvånande i sig, då ansvariga tar alla knep som finns till buds. Men kan ingen ha vänligheten att tala med ansvariga personer på regeringsnivå och förklara att de uppsatta rovdjursmålen inte är genomförbara?