Länsstyrelsen i Jämtland har avbrutit samarbetet med fäbodbrukarna för att undvika vargangrepp på tamboskap.
– Tidigare har vi haft ett mycket bra samarbete med länsstyrelsen. De har informerat oss om när vargarna närmat sig våra djur så vi har kunnat flytta på dem, men nu har miljöåklagaren stoppat det.
Det berättar Camilla Löfskog som är fäbodbrukare från Lillärdal i södra Jämtland.
Under flera år har samarbetet mellan länsstyrelsen och fäbodbrukarna fungerat bra. Tack vare samarbetet har vargangrepp kunnat minimeras.
– Ett möte med länsstyrelsen inför den här sommaren var inplanerat i tisdags. Men i måndags ringde man och berättade att man inte kunde komma. Miljöåklagaren hade lagt locket på, säger Camilla Löfskog.
Enligt enhetschef Helena Eriksson på länsstyrelsen i Jämtland är det efter samråd med miljöåklagare Åse Schoultz som länsstyrelsen beslutat att inte längre ge någon information till fäbodbrukarna om var vargarna finns i området.
Åse Schoultz är åklagaren som leder förundersökningen om grovt jaktbrott när det gäller varg som pågår mot fem män, varav flera är hemmahörande i Lillhärdal.
Åklagaren såg till att vargwebben stängdes
– Åklagaren beslutade att vargwebben skulle stängas. Då blir det konstigt om vi skulle lämna ut information till fäbodbrukarna. Drar andra in information är det inte lämpligt att vi lämnar ut den. Samtidigt är informationen vi får från den sändarförsedda vargen tre dagar gammal, kommenterar Helena Eriksson.
Enligt planerna skulle länsstyrelsen i Jämtland ha samma service till fäbodbrukarna i år som tidigare år. Men på grund av den pågående förundersökningen stoppades varningssystemet dagen före första mötet.
”Absurda konsekvenser”
– Jag förstår inte hur förundersökningen skulle kunna skadas av att vi får information om att vargarna är på väg mot våra djur. Det är som att om en människa kört bil på fylla och förlorat körkortet ska alla förbjudas att köra bil. Konsekvenserna blir ju helt absurda, tycker Camilla Löfskog.
Med beslutet att inte informera djurägarna ökar risken för att familjens företag, med ett 80-tal köttdjur som hålls på fäbod under sommaren, drabbas av vargattacker.
Vargdödad kalv gav smäll på 500 000 kronor
För tre år sedan fick Camilla och hennes man en kalv vargdödad, något som sammantaget medförde kostnader på runt 500 000 kronor för företaget.
Kalven i sig betingade inte några stora värden. Men konsekvenserna av vargattacken blev dyrbara i form av massor med merarbete då de övriga djuren blev väldigt oroliga.
– Vi tvingades ta hem djuren till gården.För att hålla dem lugna var vi tvungna att ta av vinterfodret och låta dem bara stå och äta. Dessutom kastade flera kor sina foster, vilket innebar att kalvarna som vi skulle sälja och som är de inkomst som vi ska leva på uteblev.
Tvingades slakta korna
Därmed tvingades vi sälja korna till slakt som kastat sina kalvar, berättar Camilla Löfskog.
De sammanlagda kostnaderna och den lägre produktionen som blev resultatet av vargattacken och allt merarbete beräknade Hushållningssällskapet till cirka 500 000 kronor. Hälften av detta stod staten för i form av bidrag, medan familjen tvingades stå för resten.
Efter tre år är familjeföretaget nu tillbaka på den produktionsnivå man var före vargattacken. Därför känns det extra bekymmersamt om nya vargattacker ska drabba verksamheten.
Drabbar acceptansen för varg
– I slutänden är det acceptansen för vargen som drabbas av den här typen av beslut. Allt fler näringsidkare på landsbygden börjar inse att de måste lägga ner verksamheten. Jag hoppas verkligen att länsstyrelsen i Jämtland inte sjunker till samma nivå som länsstyrelsen i Dalarna, där det inte finns något samarbete, säger Camilla Löfskog.
Jakt & Jägare har sökt miljöåklagare Åse Schoultz för en kommentar men hon är på semester till början av augusti.
