Fälld älgkalv orsakade flerårig rättsprocess

Enligt Mora Tidning, som följt fallet, började det hela den 27 oktober 2007. Jaktlaget hade jagat dagen innan och bestämt att man skulle jaga vidare nästa dag. Nästa dag bjöd emellertid på uselt väder, övriga jägare uteblev, och den aktuella jägaren gick ensam ut på pass och fällde en älgkalv, som han behöll för egen del.
Vid viltvårdsområdets årsstämma, på försommaren 2008, redogjorde älgjägaren för vad som hänt och årsstämman accepterade förklaringen. Älgjägaren blev dessutom vald till jaktledare och eftersöksansvarig.

Styrelsen stängde av jägaren
Några veckor senare beslutade styrelsen för viltvårdsområdet att stänga av jägaren och kräva honom på ersättning för älgkalven. Styrelsen hänvisade till viltvårdsområdets stadgar som säger att älgjakt ska bedrivas som gemensamhetsjakt.
Jägaren överklagade till länsstyrelsen och fick rätt.
Länsstyrelsen ansåg dels att styrelsen begick ett formellt fel som inte lät jägaren få en möjlighet att yttra sig före avstängningsbeslutet, dels att jägarens förklaring, att det skett ett oavsiktligt brott mot viltvårdsområdets beslut, är trovärdig – något som viltvårdsområdets styrelse anser är en efterkonstruktion.
Jägaren vann även i länsrätten, sedan ärendet överklagats av viltvårdsområdets styrelse.

Processade mot varandra
Enligt Mora Tidningen tog viltvårdsområdets styrelse sedan om det hela och inledde ännu en avstängningsprocess mot jägaren. Jägaren, å sin sida, inledde en civilrättslig process mot styrelsen och hävdade att han förtalats, samt att styrelsen gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman.
Men nu förlorade jägaren rejält. Tingsrätten ogillade alla bevis och ansåg att jägarens anklagelser var uppenbart ogrundade. Tingsrätten ansåg dessutom att jägarens juridiska ombud gjort sig skyldig till sådan vårdslöshet och försummelse att de båda gemensamt ska betala samtlig rättegångskostnader, även motpartens.