Jämthundstik vargdödad nordväst om Edsbyn

Fredrik Sandkvist hörde vad han uppfattade som upptag på älg ett par hundra meter bort. Ett par gälla hundskall ekade.
När han tittade på hundpejlen såg han att på rörelseindikatorn att hunden var stilla utan att skälla. Med hjälp av hundpejlen gick det rätt fort att hitta tiken.
– Det var en syn som jag inte ville se, berättar Fredrik. Tiken var död och hade bland annat ena bröstsidan uppriven.
– Att komma hem och berätta för fru och fem barn. mellan ett och 13 år gamla, var tungt. Tiken var en lekkamrat till barnen. Själv har jag haft tiken med på annat än jakt. Hon har varit sällskap och åkt med i lastbilen, förklarar Fredrik.
Nu finns en tolv månaders jämthundsvalp kvar hemma hos familjen, en hund som inte kommer att släppas lös på hemmamarkerna runt Voxna.

Jaktglädjen är borta
– Det finns ingen glädje att släppa hunden och jaga i marker där det finns varg, säger Fredrik.
Jaktglädjen och jaktlusten har helt försvunnit.
– Att gå och vara nervös att hunden ska träffa på varg, och bli sönderbiten eller dödad, ger bara ont i magen. Vargen verkar vara viktigare för myndigheterna än att människor ute på landsbygden ska ha livskvalitet och glädje, tillägger han.
Fredrik Sandkvist jagar även älg norr om Hamra på ”kronskogen”.
– Där finns ingen fast vargstam, bara någon vandringsvarg passerar genom området, kommenterar länsstyrelsens rovviltspårare Sture Nordlund från Edsbyn.
Det var Sture Nordlund som besiktade den vargdödade Diana.