Han bor i Ryggesbo utanför Edsbyn och där har smattret från en helikopters rotorblad fyllt luften de senaste tre dagarna.
– De letar efter Galvenvargarna för att märka dem. Jag har pratat med mycket folk och det är många som tycker att det är oetiskt att göra det här jobbet nu när det är så mycket snö. När jag skidar runt i området ser jag att vargarna har mycket svårt att ta sig fram överhuvudtaget. Det blir djupa fåror efter dem, säger Lars-Erik Nymans.
Värnar om djuren
Han reagerar eftersom han tycker att det är otrevligt när djur hetsas.
– Jag är själv jägare och vi fick ju en väldigt kritik för att licensjakten skulle ha varit en hetsjakt. Då åkte en man efter vargarna på skidor och vi hade inte mer än 40 centimeter snö. Att de nu jagas med helikopter i dubbla snödjupet verkar ingen reagera på, men jag kan inte vara tyst längre, säger Lars-Erik Nymans.
Olämpliga förhållanden?
Han får medhåll av Svenska Veterinärförbundets informationschef, Johan Beck-Friis, i en spontan kommentar.
– Vi har inte tittat närmare på frågan och tagit någon officiell ställning. Men generellt anser vi att djur inte ska stressas och plågas i onödan. Med den beskrivning som ges känns det som om det råder olämpliga förhållanden för märkning. Den skulle kanske kunna göras under andra snöförhållanden, säger Johan Beck-Friis.
Kortare jakt i djup snö?
Krister Persson, ordförande i Svenska rovdjursföreningen, har inget rakt svar på vad han anser om kritiken mot forskarnas sövning och märkning av vargar.
– Märkning av vilda djur är en stressande situation för dem. Men jag vet inte om stressen blir större i djupare snö. Kanske gör snön att jakten blir kortare än den blir när vargarna har lättare att fly, säger Krister Persson.
Svenska Rovdjursföreningen har som krav att ingen varg ska få märkas mer än två gånger. I dag får enskilda individer märkas tre gånger.
”Kan hjälpa jägare”
– Vargar är läraktiga djur. Varje gång de sövs och märks lär de sig att hålla sig undan. Därför blir jakterna svårare och längre. Samtidigt vet vi att framförallt jägarkåren tycker att det är bra att vargarna märks, så att deras positioner kan läggas ut på webben och i vargtelefoner. Det kan hjälpa jägare från att få sina hundar tagna av varg, säger Krister Persson.
Bland dem som deltar vid sövning och märkning av varg finns personal från Viltskadecenter. Där är Inga Ängsteg verksamhetschef och hon förstår att människor kan undra över hur vargarna mår när de utsätts för jakten i samband med sövningen.
Djuretiken främst
– Jag förstår att det kommer upp synpunkter. Men personalen har alltid de djuretiska perspektivet i första rummet vid de här uppdragen. Alla ansökningar om sövning och märkning granskas också väldigt noga av Djuretiska nämnden. Just den här biten är vi duktiga på i Sverige, säger Inga Ängsteg.
Hon framhåller att vargarna främst lokaliseras genom spårning på marken. Då upplever de ingen stress, utan flyttar sig bara sakta undan.
Några minuters jakt
– När vargarna hittats lyfter helikoptern. Men då flyger den på så hög höjd att vargarna inte ens bryr sig om den. Själva stressmomentet kommer in i bilden när helikoptern går ned på låg höjd och en varg blir skjuten med en pil med sömnmedel. Men det blir inga utdragna jakter utan är över på någon eller några minuter. Speciellt i sådant före som råder just nu, går det väldigt fort, säger Inga Ängsteg.
Hon trycker också på att inga vargar märks ”i onödan”.
Viktiga vargar märks
– Det är i princip bara i de revir som bedöms viktiga för vargstammen, ur genetiskt eller förvaltningsmässigt perspektiv, som vi gör märkningar. Om vi ska forska på de svenska vargarna är märkningen ett viktigt kapitel. Däremot kan man naturligtvis diskutera om samhället överhuvudtaget ska syssla med märkning av vilda djur, säger Inga Ängsteg.