Lagförslaget kan tolkas som att resterna efter urtaget vilt i skogen måste grävas ned. Orimligt, tycker Jägarnas Riksförbund, som kräver överläggningar om det luddiga förslaget.
Foto: Anders Ljung Lagförslaget kan tolkas som att resterna efter urtaget vilt i skogen måste grävas ned. Orimligt, tycker Jägarnas Riksförbund, som kräver överläggningar om det luddiga förslaget.

”Orimliga regler om rester från vilt”

Jägarnas Riksförbund anser att den nya lagen om hur rester av vilt ska hanteras är helt orimlig
Det är Jordbruksverket som vill införa nya regler för hur ”animaliska biprodukter” ska hanteras.
Det innebär bland annat att endast fåglar får äta på trafikskadat vilt som läggs ut på åtlar.

Och efter jakten får det inte ligga älghuvuden eller andra rester kvar av viltet utanför jaktlagets slakteri.

Slaktresterna måste kånkas bort i plastsäckar och grävas ned.

– Hur ska man hindra en räv från att äta på ett trafikdödat rådjur som rovfåglar ska ha? undrar Arne Karlsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund.

– Det är av största vikt att vi får ett regelverk som går att tillämpa i praktiken när det gäller hanteringen av trafikdödade djur och slaktrester från vilda djur, skriver han i ett yttrande till Jordbruksverket.

Jägarnas Riksförbund kommer att begära hos regeringen att hela kapitlet om vilda djur som foder får en ny total översyn.

Lagen måste bli mer vettig.

Att förslaget är framtaget för att föreskrifterna ska anpassas till EG-förordningar är en sak. Men förslaget är inte genomtänkt och heller inte rätt utformat för svenska förhållanden, konstaterar Jägarnas Riksförbund.

– Texten är rörig och svår att förstå och reglerna blir helt omöjliga att tillämpa i praktisk viltvård, säger Arne Karlsson.

– En del tolkar även det här lagförslaget som att det blir olagligt att lämna rester från urtagna älgar och annat fällt vilt i skogen. ”Räntan” måste i så fall grävas ned. Men det här är något vi måste få reda ut vid en träff med Jordbruksverket, tillägger Arne Karlsson.