En svensk åklagare kan begära internationell rättshjälp för att få ut uppgifter från Facebook. Men det finns även andra vägar att gå för att kunna knyta en person till ett uttalande som är olagligt, säger polisens IT-expert.
En svensk åklagare kan begära internationell rättshjälp för att få ut uppgifter från Facebook. Men det finns även andra vägar att gå för att kunna knyta en person till ett uttalande som är olagligt, säger polisens IT-expert.

”Polisanmäl rasism på Facebook”

På Svenska Rovdjursföreningens Facebooksida sprids uppmaningar till våldsbrott och rasistiska påståenden om samerna. Men hur långt får man gå när det gäller rasism och våldsuppmaningar på nätet?

– Den enskilde är själv ansvarig för vad han eller hon skriver på Facebook. Och även om det är svårt att få någon dömd för exempelvis hets mot folkgrupp så ska man alltid göra en polisanmälan.

Det säger Anders Ahlqvist, som är specialist på IT-brott vid Rikspolisstyrelsen, med anledning av de rasistiska skriverierna mot samer på Rovdjursföreningen FB-sida.

Enligt vissa skribenter på Facebook är samerna en maffia i norr som mutar statliga tjänstemän med kött och pengar för att få vargjaktsbeslut ändrade. De är djurplågare och ansökningarna om skyddsjakt är bara ett byråkratiskt spel för gallerierna då man egentligen tjuvjagar som man vill i alla fall. Samernas ”utstuderade slughet” är obehaglig och de har bara dollartecken i ögonen.

En skribent vet också att berätta att samerna vill ha kvitton på allt men vill alltid betala svart. En annan berättar det som är ”allmänt känt” att samerna motar ut renar på järnvägen för att få ersättning för sina tågdödade djur.

”Låter som hets mot folkgrupp”
Jakt & Jägare kontaktade Clas Lundstedt vid Diskrimineringsombudsmannen och läste upp en del av citaten från Rovdjursföreningen Facebooksida.

– Nej det är nog ingenting för oss. Det låter som hets mot folkgrupp och då är det ett ärende för polisen, säger han.

Anders Ahlqvist är IT-brottspecialist vid Rikspolisstyrelsen med stor erfarenhet av hur olika extremistgrupper agerar på nätet.

– Den enskilde bär alltid ansvaret för vad han eller hon skriver på exempelvis Facebook. Undantaget är om det rör sig om en sida där det finns ett utgivarbevis på samma sätt som en tidning har. Då är det den ansvarige utgivare som får stå för vad som skrivs, säger han.

Svårt att knyta en misstänkt till uttalandet
Enligt Anders Ahlqvist är polisens problem att kunna binda en misstänkt person vid ett specifikt uttalande på Facebook. Många använder sig av falska identiteter och det förekommer också att identiteter kapas.

Ett säkert sätt att binda en person till ett uttalande är att begära ut loggarna till det aktuella kontot.

Men det brukar vara problem när det gäller Facebook, som har sitt säte i USA. De brukar vilja samarbeta med svensk polis.

– Förutsättningen för att de ska hjälpa till är att brottet även bedöms som brottsligt i USA och hets mot folkgrupp är inte straffbart på samma sätt där som hos oss. Amerikanarnas ”freedom of speech” väger tungt i USA, säger Anders Ahlqvist.

Uppmaning till våld ses som straffbart
För att Facebook ska samarbeta måste det råder så kallad dubbel straffbarhet, alltså att gärningen bedöms som straffbar både i USA och i Sverige.

Det kan exempelvis gälla hot och uppmaning till våld, som även anses straffbara i USA.

Då kan en svensk åklagare begära internationell rättshjälp för att få ut uppgifter från Facebook.

– Men även om vi inte kan få fram loggar när det gäller hets mot folkgrupp ska man göra polisanmälan i alla fall. Det finns andra vägar att gå för att kunna knyta en person till ett uttalande, kommenterar Anders Ahlqvist.