Han har precis anlänt till hemmet i Lillhärdal, efter att ha släppts från häktet. Han är på väg ut för att bada jakthundarna, som plågas i försommarvärmen, när Jakt & Jägare når honom.
Söndagen den 6 maj blev han en riksnyhet tillsammans med fyra andra män från Härjedalen. Polisen slog till i en stor aktion, spärrade av alla vägar till platsen och skickade upp en polishelikopter. Roberts jaktkompisar greps när de var på väg ut från området, som ligger på gränsen mellan Dalarna och Härjedalen.
Anhölls och häktades
De fyra jaktkompisarna anhölls och häktades. Robert förblev på fri fot fram till onsdagsmorgonen, knappt tre dygn senare.
Robert hävdar att de var ute för att reka inför bäverjakten. Kompisarna gick till fots medan Robert körde snöskoter. Han kollade också vilka spår av andra djur han hittade på markerna – bland annat intresserade det honom att människor rapporterat om spår efter järv.
Roberts version är att han såg och konstaterade vargspår, som det var gott om i området, men att han inte följde några spår. Det sa han också till poliserna i helikoptern som först hovrade ovanför huvudet på honom och senare landade på en väg där Robert körde.
”Det gör mig förbannad…”
– Jag förstod att de misstänkte någonting, så jag sa åt dem att direkt kontrollera hur jag kört. Det var två decimeter nysnö, så mina spår var lätta att följa. Under tiden som jag suttit häktad har det visat sig att det var länsstyrelsen som kollade mina spår, men de dröjde till dagen efter och två dagar efter. Det gör mig förbannad, för det hade visat att jag berättat sanningen, säger Robert.
Han påpekar att minst hälften av snön då töat bort.
”Fantiserade” misstankar
Hans slutsats är att polis och åklagare fantiserat ihop misstankarna mot honom.
– Att jag stannade och pratade med länsstyrelsens personal var enligt åklagaren ett bevis för att jag varit ”märkbart nervös”, säger Robert.
När polishelikoptern hovrat över Roberts huvud en gång, bestämde han sig för att köra ytterst långsamt om helikoptern dök upp igen. Han anade att han skulle bli stoppad.
– Det beskrevs av åklagaren som att poliserna skulle ha jagat ikapp mig och stoppat mig i ett moln av snö. Jag körde max 15-20 kilometer i timmen och det var barmark på vägen. Hur kan det uppstå ett snömoln när det är många plusgrader och tö? Hon berättade det för häktningsdomaren som om det skulle ha varit en amerikansk actionfilm, konstaterar Robert.
Vid häktningsförhandlingen påstod åklagaren att Robert skulle ha förföljt vargar och åkt i vargspår flera kilometer.
”Hade polisen kollat…”
– Det fanns vargspår på en av vägarna där jag åkte. Men jag måste väl ha rätt att åka skoter på vägarna oavsett om det gått vargar där eller inte. Hade polisen kollat hur jag åkt, medan snön var kvar, hade de kunnat konstatera att jag inte följt efter spåren när de vek av in i terrängen, säger Robert.
Han har under förhören fått klart för sig hur det stora polisuppbådet kunde vara på plats i de ensliga skogarna med så kort varsel.
– Länsstyrelsens personal ska ha bett polisen vara beredd, eftersom man sett att bilar åkt in i området dagen före. Jag misstänker att man hade satt upp kameror som berättade att vi var där. Polisen påstår att man såg spår efter tre bilar på vägen, men det var många fler som åkt där efter att snöfallet upphört. Dessutom har man hållit förhör med två andra personer i byn som varit på platsen. Jag tror att de fick larm via kameror, säger Robert.
Inga konkreta misstankar
Han har inte fått några konkreta bevis för misstankarna framlagda för sig. Det har förbryllat hans advokat, som tyckt att hela åklagarens upplägg är bristfälligt. På Svenska Rovdjursföreningens hemsida har det beskrivits som att männen greps på ”bar gärning” vid varglyan i Tandsjöreviret och att de hade kött med sig.
Det kött Robert känner till är det som en av jaktkompisarna tog med sig.
– Det hittades i hans bil när han greps. Det var en påse som mest innehöll fjädrar efter en tjäder. Han undrade om jag ville ha dem, men jag förklarade att jag hade gott om sådant kött själv. Jag har hela tiden trott att han tog med sig påsen eftersom den luktade illa och han ville göra sig av med innehållet, berättar Robert.
Illegala pistolsmagasin
Under häktningsförhandlingen dök det upp bilder på två pistolsmagasin som polisen påträffat utmed vägkanten. Roberts vet inte var de kommer ifrån.
– Det förekommer gamla pistoler, som folk ger bort istället för att skrota dem. De används för prickskytte på burkar och liknande, men är givetvis olagliga. Det är möjligt att jag hållit i något sådant vapen någon gång. Men att det skulle ha funnits sådana vapen med den här dagen har jag inte haft en aning om, säger Robert.
Han menar att hela tanken, att fem män ger sig ut i skogen beväpnade med pistoler, på illegal vargjakt, är absurd.
– Om jag hade varit ute efter att döda varg illegalt, inte fan hade jag gett mig ut i skogen i två decimeter nysnö, säger Robert.
Berättelserna stämmer inte
Han poängterar dock att han inte kan svara för vad de andra inblandade gjort eller inte gjort.
– Jag åkte runt på skotern och träffade dem korta stunder när jag återvände till dem. Vad som hänt under de tider jag varit borta kan jag inte svara på. Under förhören har man sagt att våra berättelser inte stämmer, men jag inte fått veta vad de andra sagt.
Han låter lugn och samlad, trots att han hamnat i fokus för hela Sveriges nyhetsbevakning och suttit inlåst i 15 dygn, helt isolerad från omvärlden.
– Det har varit okej, även om det naturligtvis varit en djävla tristess. Jag har berättat vad jag upplevt, samma historia som jag berättade för dig dagarna efter att de andra blev gripna och anhållna. Jag vet inte ännu vad de andra har sagt, men själv har jag att jag inte har något att frukta och då känns det inte så tungt, säger Robert.
Vill framträda
Han föreslår att Jakt & Jägare publicerar hans namn.
– Jag är redan uthängd på nätet. Människor har också anmält mig till Försäkringskassan, eftersom jag är sjukskriven 75 procent. De undrar hur jag kan vara ute och ”plumsa i snön” med bruten nacke. Det var just av den anledningen jag åkte skoter den här dagen, kommenterar Robert.
I juli i fjol trillade han ned från ett tak och krossade en nackkota. En ställning fixerade hans huvud och nacke i fyra månader. Rehabiliteringen är omfattande då musklerna förtvinat helt.
Men Robert jobbar som yrkesjägare och jaktguide och längtar tillbaka till jobbet. I dag jobbar han 25 procent.
Ingen namnpublicering nu
Jakt & Jägare avstår i nuläget från att publicera hans namn, eftersom tidningen även har ansvar för hur det kan drabba en människa att hans personuppgifter offentliggörs i ett media som kan ses i hela landet.
Därför är ”Robert” ett fingerat namn.
Jakt & Jägare har sökt åklagare Åse Schoultz men utan att lyckas.