”Vi ställer inte upp på att halvera viltstammen”

Enligt Skogsstyrelsen skulle det finnas stora ekonomiska vinster med att skjuta av upp till 50 procent Sveriges klövviltstammar.

– Jag tycker de fakta som hittills förmedlats inte ger korrekta uppgifter till jägare och markägare, kommenterar Arne Karlsson.

Jägarnas Riksförbunds styrelse har sagt ja till det framarbetade förslaget till Nationellt sektorsmål för viltskador och viltförvaltning.

– Det innebär att andelen svårt älgskadad plant- och ungskog senast år 2010 ska vara lägre. Målet är att minst hamna på samma skadenivå som gällde i början på 1990-talet enligt riksskogstaxeringen, förklarar Arne Karlsson.

Jägarnas Riksförbund står bakom förslaget till det nationella målet eftersom det skall hanteras på regional och lokal nivå.

– De regionala och lokala målen måste vara operativa och kan även byggas på andra målvariabler, anpassade till den geografiska nivån, anser Arne Karlsson.

– Inom områden där betesskadorna på skog upplevs som acceptabla behöver inte viltstammarna justeras, varken nedåt eller uppåt, kommenterar han.

– I vissa fall kan det finnas möjligheter att till och med öka stammarna av klövvilt, tillägger Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent.

En viktig förutsättning är att arbetet sker på det lokala planet med hjälp av frivillig samverkan.

– Här har de lokala samråden en avgörande roll. I dessa samråd kommer fakta från jägarna, skogsägarna och skogsvårdsstyrelsen på orten till rätt användning, kommenterar Arne Karlsson.

– Det ar beklagligt att de sakkunniga som uttalat sig i olika media inte kan återge den rätta innebörden i förslaget till nationella sektorsmål för viltskador och viltförvaltning. Det är ren lögn att Jägarnas Riksförbund skulle stå bakom ett tvåprocentsmål när det gäller betesskador i skogen.

– Jägarnas Riksförbund verkar för att få en vettig balans mellan skogsskador och viltstammarnas storlek. Men det innebär inte att vi ställer upp på generella avskjutningsmål för klövviltet som är orimligt höga, fastslår Arne Karlsson.

Nya negativa uttalanden kom från Skogsstyrelsen på ett seminarium i början av december, tycker han.

– Det framarbetade ”Nationella sektorsmål för viltskador och viltförvaltning” har inte mer än kommit ur kopiatorn.

Då inbjuder Skogsstyrelsen till seminarium. Där säger skogsskötselchefen: ”Sänk viltstammarna med 30-50 procent direkt.”

– Vad har Skogsstyrelsen gjort med alla förslag om hur vi skall nå målet? undrar Arne Karlsson. Inte en rad eller ett ord har kommit till oss på Jägarnas Riksförbund.

– Vi efterlyser nu allt som framkom i arbetet med förslaget till det nya Nationella målet. Då kommer det att krävas utbildningar för att få förståelse för att uppnå en balans mellan viltstammarnas storlek och tillgången på mat. Då pratar vi om alla tänkbara möjligheter att producera mat åt klövviltet. För att klara sektorsmålen gäller det att engagera jägarna.

– Att säga att viltstammarna skall sänkas med 30-50 procent ger bara motsatt effekt. Då blir både jägare och alla skogsägare, som vill ha kvar en bra viltstam, arga.

Älgen tar sin mat där vi serverar den, konstaterar Arne Karlsson

– Från Jägarnas Riksförbund har vi i ett flertal arbetsgrupper belyst till exempel problem med året runt-avverkning. Vi har en skyldighet att skaffa fram mat som växer där vi vill åt våra viltstammar.

– En enkel åtgärd skulle kunna vara att inte gömma ätbara toppar 3-5 meter inne i de rishögar som körs ihop i skogen, föreslår han.

– Vi har i årtionden talat om hur röjningen i våra stora kraftledningsgator ska göras, så att det produceras mat åt klövviltet. Vad har gjorts där?

– Varför gör vi inte om åkermark, som i dag med EU-stöd ligger i träda, till produktiva viltåkrar? Jag tycker att vi skall utreda om vi inte kan utvinna EU-stöd för den biologiska mångfalden för vårt klövvilt. Särskilt med tanke på vad skogsskötselchefen har sagt vid sitt anförande:

”Kommer våra barn och barnbarn att kunna plocka blåbär och lingon i framtiden, eller ska alla plantor ätas upp av älg och rådjur?”

– Vi och de flesta svenskar tycker faktiskt att älg och rådjur har en given plats i den biologiska mångfalden.

– Det är inget omöjligt mål att ha kvar både tillväxt i skogsnäringen, lagom stora viltstammar och att kunna plocka bär och svamp, kommenterar Arne Karlsson.