Bara under 2004 skadades 33 personer av björn i Slovakien, men björnjakten hindras av både nya jaktregler och trög byråkrati.
Bara under 2004 skadades 33 personer av björn i Slovakien, men björnjakten hindras av både nya jaktregler och trög byråkrati.

33 personer skadade av björn i Slovakien

År 2004 skadades 33 personer av björnangrepp i Slovakien. Samtidigt har nya jaktregler och byråkrati försvårat björnjakten.
Jaroslav Saitzkoff är en jägmästare från Slovakien som nu är svensk och medlem i Jägarnas Riksförbund. Han har deltagit i två rovdjurssymposier i Slovakien och Slovenien våren 2005. Förvaltningen av stora rovdjur i Balkan, Rumänien, Ungern och Polen sätts på svåra prov, rapporterar han.

Symposiet i Slovakien leddes av Dr Peter Kaubek. Syftet var att spegla situationen när det gäller förvaltningen av de stora rovdjuren i de olika länderna.

I Slovakien uppskattas björnstammen till mellan 600 och 800 individer. Vargstammen bedöms ha en storlek på 500 individer och antalet lodjur uppgår till 400.

Man har stora problem med störningar från stora rovdjur i jordbruket. Konfrontationer mellan björn och människa är vanligt förekommande.

Jägarkåren räddade björnstammen från utrotning i Slovakien för 70 år sedan. Jägarna höll sedan stammen på en hanterlig nivå med åteljakt och jakt under våren. Nu har landets naturvårdsverk förbjudit åteljakt och vårjakt på björn. Jägarkåren hinner inte skjuta tilldelningen på den korta tiden för jakt på björn.

Svårt få ersättning för skador

Man upplever också svårigheter att få betalt från myndigheten för rivna tamdjur och andra skador som björnar gör. Problembjörnar, som förr sköts direkt, klarar sig undan på grund av den omfattande byråkratin. När beslut väl fattas om avlivning har det dröjt för länge.

Hona med ungar är mest frekvent, när det gäller skador på människor. Det stora antalet individer på den rätt begränsade ytan ökar björnarnas aggressivitet. 33 människor skadades 2004 vid björnangrepp. Nio fick men för livet.

Vargen upplevs inte som ett direkt hot mot människor. Men vargstammen orsakar stora och ökande problem för lantbrukare och djurhållare med dödad tamboskap.

Bönder som drabbas har stora problem att få utlovad ersättning av staten för förlorade djur.

Minska antalet vargar till 250

Jakt på varg är tillåten från den 15 november. Ambitionen från staten är att minska antalet vargar i landet till 250.

Lodjuren är fredade men utsätts för en viss tjuvjakt. Lodjursstammens predation har lett till en stor minskning av rådjurstammen.

Det finns rapporter om en omfattande statlig byråkrati och oförståelse från myndigheterna för de problem som de stora rovdjuren orsakar för människor som lever på landsbygden.

Kroatien hyser 850 björnar. Man har som mål 0,5-2 björnar per kvadratmil. Björn får jagas 1 mars – 30 april och 15 oktober – 31 december.

Kroatiska myndigheter har delat upp landet i fyra zoner där en av zonerna tillåts hysa en stadigvarande björnstam.

År 2004 var tilldelning för jakt på björn 100 individer, varav 20 skulle hållas i reserv tills efter en utvärdering.

Vargstammen i landet uppgår till mellan 130 och 170 individer. Lodjursstammen uppgår till cirka 100 individer och är fredad, men utsätts för visst tjuvskytte.

Om två år ska Kroatien genomföra en omfattande studie av varg och lo. Därefter ska en utvärdering göras och beslut fattas om ny rovdjursförvaltning.

Över 4 000 vargar i Rumänien

Rumänien ha en stam på cirka 6 400 björnar och en vargstam på cirka 4 420 individer.

Detta överskrider med råge landets kapacitet att hysa stora rovdjur.

På samma sätt som i Slovakien finns stora problem och konflikter mellan jordbruket och stora rovdjur. En stor mängd hundar dödas också av varg varje år.

Rumänien har ett mål för vargstammen på två vargar per 10 000 hektar.

Björnstammen får enligt myndigheterna beskattas med 2,2 procent per år. Uppdraget till jägare är att skjuta små björnar. Björnar tyngre än 180 kilo får inte skjutas. Jägarna får inte använda åtel och inte heller skjuttorn.

Motsättningar mellan landsortsbefolkning och myndigheter när det gäller rovdjursförvaltning rapporteras på samma sätt som i Slovakien. Jaktbyråkratin upplevs som svår och ett kraftigt hinder för en effektiv rovdjursförvaltning.

Skottpengar på varg

I den bulgariska delen av Makedonien uppges det fortfarande vara skottpengar på varg

1955 inleddes en omfattande jakt på den alltför stora vargstammen i Polen. Skottpengar betalades ut för fällda vargar och polackerna jagade varg intensivt. Även gift lades ut. År 1970 hade stammen minskats till 100 djur. Då förbjöds gift och skottpengarna slopades. Vargen blev fredad mellan den 1 april och 31 juli. Sedan dess har stammen växt till 500 individer.

Även Polen har nu samma sorts rovdjurskonflikter som i övriga Östeuropa med problem för befolkningen på landsbygden.

Forskare i Polen har genomfört omfattande studier av vargar och funnit att 91 procent av deras föda utgörs av kronhjort och rådjur. Sommartid utökas dieten med årsungar av vildsvin. Via pejling av sändarförsedda vargar konstaterades ett inom ett område på 100 kvadratkilometer hade vargar under ett år tagit 72 kronhjortar, 16 rådjur och 31 vildsvin.

40 procent av kronviltet vargrivet

40 procent av tillväxten av kronhjortsstammen faller årligen offer för vargar. Polen har en stor och okontrollerad invandring av varg från Vitryssland och Ukraina.

Det andra symposiet genomfördes i Kocevje i Slovenien.

På symposiet behandlades motsättningar mellan EU-byråkratin och landsbygdsbefolkningen när det gäller förvaltningen av de stora rovdjuren.

Representanter från länder som saknar egna erfarenheter av stora rovdjur sitter i EU och fattar beslut om hur dessa ska förvaltas i länder med mångårig erfarenhet av stora rovdjur. Att detta leder till motsättningar och protester är tämligen självklart.

Symposiet uttalade sig för att man måste utarbeta nationella strategier för förvaltningen av de stora rovdjuren. Detta område är inte är särskilt lämpligt för EU att lägga sig i.