Älgjakten ska utredas. De två jägarorganisationerna har föreslagit förvaltningsområden på minst 50 000 hektar, som bättre täcker älgarnas naturliga vandringsmönster. Det förslaget kommer nu att vägas in i utredningen.
Foto: Anders Ljung Älgjakten ska utredas. De två jägarorganisationerna har föreslagit förvaltningsområden på minst 50 000 hektar, som bättre täcker älgarnas naturliga vandringsmönster. Det förslaget kommer nu att vägas in i utredningen.

Älgjakten ska utredas

Regeringen beslutade idag att tillsätta en utredning om hur jakten på älg ska regleras i framtiden. Utredaren Jan Hyttring ska analysera om det finns behov av ett nytt så kallat älgförvaltningssystem i Sverige.
I älgförvaltning ingår att bestämma lämplig storlek på den lokala älgstammen.

Dessutom ska det avgöras hur många kalvar respektive kor och tjurar som ska skjutas och i vilka områden jakten ska ske.

Regeringen gör bedömningen att det finns skäl att se över älgförvaltningen för att skapa en livskraftig älgstam med hög kvalitet som är i balans med betesresurserna.

Anledningen är att det råder delade meningar om älgstammens kvalitet i delar av landet och att skogsnäringen är orolig för de skador på skog som älgstammen orsakar.

– Det är uppenbart att alla parter efterfrågar ett nytt system för älgförvaltning, säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.

– Jag ser med stor tillförsikt på att utredningen ska lyckas lämna ett förslag som tillgodoser jägare, skogsägare och andras synpunkter, tillägger jordbruksministern.

De förslag som utredaren lämnar på ett nytt system ska utgå från:

· Den spridning som älgstammarna har lokalt.

· De lokala ekologiska förutsättningarna.

· En jakt anpassad efter betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten.

· Ett administrativt system som är enkelt, rättssäkert och kostnadseffektivt.

Den svenska älgstammen har under det senaste seklet genomgått stora förändringar genom ett förändrat skogsbruk som skapat stora mängder bete för älgarna. Älgförvaltningen har hittills varit starkt inriktad på att öka älgstammen. Från 60-talet ökade älgstammen och kulminerade 1983, då 180 000 älgar sköts. Numera skjuts årligen knappt 100 000 älgar. Älgjakten intar en särställning i det svenska samhället och värdet på älgköttet uppskattas till 500 miljoner kronor årligen.

Samtidigt orsakar älgstammen stora skador på skog och på åkergröda som drabbar enskilda. Genom trafikolyckor orsakade av älg drabbas också enskilda.

De svenska jägarorganisationerna tillsammans med LRF och flera skogsbolag har lämnat ett förslag på nytt älgförvaltningssystem till regeringen. Det förslaget kommer nu att finnas med som en del av utredarens underlag.

Utredaren ska lämna förslag på nödvändiga ändringar i lagar och förordningar om så krävs. Utredningen ska vara klar senast den 30 december 2006.

Karl-Axel Falk, Jägarnas Riksförbunds förste vice förbundsordförande, har varit med om att tillsammans med bland andra Jägareförbundet och skogsägarsidan göra ett förslag om en ny form av älgförvaltning.

Förslaget, som nu ska ingå i utredningen, går ut på att slopa alla tidigare licensområden.

Istället föreslås förvaltningsområden på minst 50 000 hektar, som bättre täcker älgarnas naturliga vandringsmönster.

Karl-Axel Falk:

– Det finns redan så stora områden i form av lokala samråd. Alla jägare ska få vara kvar i sin tidigare jaktgemenskap. Men vi vill ha ett förenklat system och skapa områden som tar hänsyn till älgens rörelser, vilket är en klar förbättring.

– Samtidigt är det mycket oklart vad processen för ett nytt älgjaktssystem kommer att leda fram till, konstaterar han.

I somras bestämde JRF-stämman att förbundsledningen ska jobba för att systemet med älgskötselområden blir kvar som grund för ett eventuellt nytt älgförvaltningssystem.

– Så här efter stämmobeslutet är jag lite förbryllad att ombuden valde att ställa sig bakom en form av tvångslagstiftning, kommenterar Karl-Axel Falk till Jakt & Jägare.

– Mycket av grundtankarna om frivillig samverkan har ju redan försvunnit. Den som lämnar en jaktsamverkan i ett älgskötselområde kan nästan aldrig få tillbaka sin licens. Därmed har en av grundbultarna i detta system fallit, konstaterar Karl-Axel Falk.