Alla som deltar vid jakt i Sverige måste betala in 300 kronor till Naturvårdsverket för det statliga jaktkortet. Det gäller människor som deltar i jakt, är fyllda 18 år och tar del av bytet.
Pengarna går in i den så kallade jaktvårdsfonden. Därifrån får jägarorganisationerna tillbaka omkring 55 miljoner kronor. Andra som får del av pengarna är bland annat rovdjursforskare.
Antalet jaktkortslösare har den senaste tioårsperioden legat ganska konstant kring 300 000 personer. Antalet är ungefär det samma för det pågående jaktåret. Fram till den 20 april hade 297 611 personer betalat statligt svenskt jaktkort.
Till det kommer bland andra en del utländska jägare, som kommer till Sverige för att jaga vårbock och bäver fram till 30 juni.
Omfattande jaktkortsskolk
Men när företaget Sifor gör sin årliga stora Orvestoundersökning visar det på ett omfattande skolk bland jägarna.
Enligt undersökningen gjord 2011 uppgav motsvarande 567 000 personer att de jagar mellan en och tre dagar per år.
Orvestoundersökningen är en så kallad räckviddsundersökning, där bland annat TV, tidningar och annonsörer ansluter sig för att få veta vilka vanor människor har. Det kartläggs vilken mat de handlar, vilka tidningar de läser, var de söker information om priser och så vidare.
– Vi ställer också en mängd ”mjuka frågor”, som handlar om attityder och inställningar i olika frågor. Ett parti i frågeformuläret handlar om årstidsbundna hobbyaktiviteter. Där får de svarande exempelvis fylla i om de jagar, berättar Claes Falck vid Sifo.
Ovanligt stor undersökning
Orvestoundersökningen är en ovanligt stor undersökning. 2011 intervjuades 43 000 personer mellan 15 och 79 år. Alla som svarar är utvalda enligt vetenskapligt erkända metoder, för att svaren ska motsvara ett tvärsnitt av befolkningen.
När enkäterna sammanställs räknas svaren i undersökningen om till andel av Sveriges totala befolkning.
I 2011 års undersökning svarade motsvarande 235 000 svenskar att de jagar elva dagar eller mer per år. 70 000 personer jagar sju till tio dagar och 71 000 personer fyra till sex dagar.
Dessutom anger 191 000 personer att de jagar en till tre dagar per år.
267 000 jägare skolkar?
Det ger vid handen att 267 000 personer skulle skolka från tvånget att lösa statligt jaktkort. Om siffran stämmer betyder det att Naturvårdsverket och viltvårdsfonden går miste om drygt 80 miljoner kronor i intäkter.
Flera tjänstemän som Jakt & Jägare talar med på jaktkortsregistret har hört att undersökningsresultatet ifrågasätts.
– Jag har kollegor på Naturvårdsverket som inte tror på de där siffrorna, eftersom antalet jaktkorslösare har legat konstant kring 300 000 personer i många år, säger Ingela Hiltola, chef för jaktkortsregistret.
Själv brukar hon gå med några dagar per år på ripjakt på fjället och undrar hur det räknas.
– Jag går med när de andra jagar. Men hur räknas det? undrar Ingela Hiltola.
Måste ha del av bytet
Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund, menar att det sannolikt finns en del felaktigheter i Sifos undersökning. Kallin pekar på att bara den som deltar i jakten och har del av bytet som är skyldig att ha jaktkort. Den som går i drevkedjan vid klappjakt på räv behöver inte ha jaktkort, inte heller den person som exempelvis följer med och sitter på ett älgpass.
– Det är avgörande om man har del av bytet. Men hur svarar den människa som gått med i drevkedjan på en klappjakt? Jo, den svarar antagligen att den varit ute och jagat. Samma sak med den som sitter med mig på älgpasset. Men naturligtvis är det inte 267 000 svenskar som deltar vid jakt på det sättet, säger Ulf Kallin.
Hur gör exempelvis en ungdom som växer upp på landet och senare flyttar till stan. Han eller hon har jagat under uppväxtåren på hemorten, men på den nya bostadsorten har vederbörande ingen jakt. Kanske deltar han eller hon på någon enstaka jakt i hembyn under exempelvis jullovet. Men löser den personen statligt jaktkort?
Bötfälld landshövding
Ulf Kallin menar att det säkert också finns människor som inte känner till att de måste lösa jaktkort. Ett känt exempel på sådan okunskap är före detta landshövdingen i Jämtland, Maggi Mikaelsson, som dömdes för att under flera år ha jagat utan att ha löst jaktkort. Mikaelsson försvarade sig med att hon trodde att det räckte med att vara medlem i Svenska Jägareförbundet.
Kallin pekar också på en annan omständighet som påverkar Sifo-undersökningen. De intervjuade i Orvesto-undersökningen är mellan 15 och 79 år. Det är bara den som fyllt 18 år som är skyldig att lösa statligt jaktkort.
Naturligtvis kan man också tänka sig att det finns människor som struntar i att betala det statliga jaktkortet.
De riskerar böter om en polis eller jakttillsyningsman dyker upp och kräver att få se jaktkortet.
Maggi Mikaelsson fick 1 000 kronor i böter för sin okunskap.