JRF säger alltså nej till den nya älgutredningen.
Huvudorsaken är att den gör ett mycket stort intrång i de enskilda markägarnas förfoganderätt, samtidigt som det inte står i proportion till den ökade nyttan.
I remissyttrandet kräver JRF att utredningen kompletteras med en möjlighet för marker som står utanför älgskötselområden att ändå få skjuta så många vuxna älgar som arealen tillåter och i motsvarande omfattning som de omgivande älgskötselområdena.
– Med tanke på att ett älgskötselområde ska vara minst 5 000 hektar finns det en betydande risk att ganska stora områden kan hamna utanför och därmed mista rätten att få skjuta vuxna älgar, säger JRF:s förbundsordförande, Solveig Larsson.
Bättre jakt på stora marker
– Jag tror inte att incitamenten för att vilja vara med i älgskötselområden blir mindre med vårt förslag. Det är fortfarande stora fördelar för jägarna och markägarna att samverka över större områden. Inte minst kan man bedriva jakten bättre och effektivare.
JRF konstaterar att man förvisso bör eftersträva frivillig samverkan, men att det också finns flera skäl till varför gemensam jakt ibland är inte är lämpligt; av praktiska skäl, som arbetstider, men också på grund av personliga olikheter.
Oskyldiga straffas
Vidare påpekar JRF att enskilda markägare kan drabbas orimligt hårt om till exempel vissa jaktlag i ett älgskötselområde inte sköter rapporteringen och om det leder till att området avregistreras och blir ett kalvområde.
Däremot anser JRF att det övergripande förvaltningsområdets ställning – och sammansättningen av dess styrelse (med markägarmajoritet) – är logisk. Förbundet varnar dock för att enskilda ledamöter i älgförvaltningsstyrelsen blir dominerande om ledamöterna inte har tillräcklig kompetens.
Bör finnas en valprocess
Utnämningen av förvaltningsstyrelsen bör dessutom inte göras av länsstyrelsen. Det, menar JRF, är inte demokratiskt.
– Det borde finnas en valmöjlighet för inblandade parter, kanske någon form av nomineringssystem, säger Solveig Larsson.
Förslaget att tre av de fem ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska vara markägarrepresentanter ser Solveig mer som en ansvarsfråga än en maktfråga:
– Markägarna äger och har redan den formella makten över jakten. Däremot får de ett tydligare ansvar för jakten med utredningens förslag, säger hon.
Inga höjda avgifter
Övriga synpunkter från JRF är bland annat att man stödjer utredningens förslag om samernas älgjakt (slopad dubbelregistrering), att den föreslagna fällavgiften på älgkalv inte ökar jägarnas totala kostnaderna för fällavgifter, samt att fällavgifterna används till den lokala älgförvaltningen och inte går till den nationella viltvårdsfonden. JRF menar också att till exempel omregistrering av ett älgskötselområde ska vara avgiftsfri.