I augusti lovade regeringen att ge utökad skyddsjakt på varg när licensjakten på varg slopades. Men förändringarna i jaktförordningen som nu beslutats av regeringen ger inget i praktiken.
– Även om länsstyrelsen får teoretiskt större utrymme att besluta om skyddsjakt på rovdjur är fokus fortsatt på rovdjurens vällevnad och bevarandestatus. Lokalt boende som berörs och drabbas omnämns överhuvudtaget inte, kommenterar Solveig Larsson.
Hon menar att länsstyrelsernas möjlighet att bevilja skyddsjakt utan att någon ansökan kommit in, och med avsikt att förhindra allvarlig skada, endast har marginell nytta och är närmast att se som en klapp på huvudet.
Har avstyrkt även efter attacker
– Tjänstemännen på länsstyrelserna har ju avstyrkt merparten av alla skyddsjaktsansökningar även efter att allvarliga skador konstaterats, konstaterar JRF-basen.
Att besluten flyttas närmare människorna som berörs genom att länsstyrelserna får fatta fler beslut är positivt, anser hon. Men frågan är hur tjänstemännen på länsstyrelserna kommer att tolka reglerna.
– Då det inte finns någon ledning för hur man ska se på vargfrågan finns risk för olika tolkningar vid olika länsstyrelser, vilket inte är rättssäkert, säger Solveig Larsson.
Enligt Anna-Sara Söderström, rättssakkunnig på Landsbygdsdepartementet är man från regeringens sida medveten om att de olika länsstyrelserna kan ha olika uppfattningar.
Att besluten flyttas närmare människorna som berörs genom att länsstyrelserna får fatta fler beslut är positivt, anser hon. Men frågan är hur tjänstemännen på länsstyrelserna kommer att tolka reglerna.
– Då det inte finns någon ledning för hur man ska se på vargfrågan finns risk för olika tolkningar vid olika länsstyrelser, vilket inte är rättssäkert, säger Solveig Larsson.
Enligt Anna-Sara Söderström, rättssakkunnig på Landsbygdsdepartementet är man från regeringens sida medveten om att de olika länsstyrelserna kan ha olika uppfattningar.
Ska informera handläggare
– Därför ska Naturvårdsverket ha en informationsinsats för länsstyrelsernas tjänstemän i samband med att de nya bestämmelserna träder i kraft, säger Anna-Sara Söderström.
Från JRF:s sida var förhoppningen att regeringen skulle ta beslut om generell skyddsjakt på rovdjur som uppträder i närhet av människans boningar. Dessutom borde det finnas ett omedelbart ikraftträdande av generell skyddsjakt vid rovdjursangrepp på tamdjur.
JRF vill också ha skyddsjakt för att minska vargstammen i regioner som bär en oacceptabel stor del av rovdjurspopulationen.
En annan viktig punkt för JRF är att de som med stöd av paragraf 28 utövar skyddsjakt på eget initiativ, för att skydda tamdjur vid rovdjursangrepp, inte ska få sina vapen beslagtagna under polisutredningen.
Från JRF:s sida var förhoppningen att regeringen skulle ta beslut om generell skyddsjakt på rovdjur som uppträder i närhet av människans boningar. Dessutom borde det finnas ett omedelbart ikraftträdande av generell skyddsjakt vid rovdjursangrepp på tamdjur.
JRF vill också ha skyddsjakt för att minska vargstammen i regioner som bär en oacceptabel stor del av rovdjurspopulationen.
En annan viktig punkt för JRF är att de som med stöd av paragraf 28 utövar skyddsjakt på eget initiativ, för att skydda tamdjur vid rovdjursangrepp, inte ska få sina vapen beslagtagna under polisutredningen.
Nu är det upp till länsstyrelserna
Gunnar Glöersen, rovdjursexpert vid Svenska Jägareförbundet, konstaterar att även länsstyrelserna nu kommer att få möjlighet att besluta om skyddsjakt i förebyggande syfte.
– Nu är det upp till de enskilda länsstyrelserna att visa att den regionala förvaltningen fungerar. Det finns inget hinder för att skjuta ett antal vargar i de olika länen, säger Glöersen.
Han efterlyser att Naturvårdsverket sätter en ram där det anges hur många individer som får skjutas totalt i riket.
– Och ramen måste vara rimlig med tanke på att vargstammen ökat med 100 individer i år. Skjuts det inte tillräckligt med varg kommer stammen att bestå av 400 individer nästa vinter, konstaterar Glöersen.
Då återstår det fortfarande 50 till den nivå som rovdjursutredare Lars-Erik Liljelund föreslagit som miniminivå för gynnsam bevarandestatus.
– Men den slutsatsen, 450 vargar i Sverige, är en persons åsikt, kommenterar Gunnar Glöersen.
– Nu är det upp till de enskilda länsstyrelserna att visa att den regionala förvaltningen fungerar. Det finns inget hinder för att skjuta ett antal vargar i de olika länen, säger Glöersen.
Han efterlyser att Naturvårdsverket sätter en ram där det anges hur många individer som får skjutas totalt i riket.
– Och ramen måste vara rimlig med tanke på att vargstammen ökat med 100 individer i år. Skjuts det inte tillräckligt med varg kommer stammen att bestå av 400 individer nästa vinter, konstaterar Glöersen.
Då återstår det fortfarande 50 till den nivå som rovdjursutredare Lars-Erik Liljelund föreslagit som miniminivå för gynnsam bevarandestatus.
– Men den slutsatsen, 450 vargar i Sverige, är en persons åsikt, kommenterar Gunnar Glöersen.
LRF försiktigt positiva
Böndernas LRF är försiktigt positiva till regeringsbeslutet och kallar det ”ett steg framåt.”
– Det är bra att det blir tydligare att myndigheterna får besluta om skyddsjakt på eget initiativ. Och framförallt att det får ske för att förebygga skada, det vill säga att beslut kan tas innan skada skett, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson i ett pressmeddelande.
– Det är bra att det blir tydligare att myndigheterna får besluta om skyddsjakt på eget initiativ. Och framförallt att det får ske för att förebygga skada, det vill säga att beslut kan tas innan skada skett, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson i ett pressmeddelande.