Alla fyra stora rovdjuren har åkt ned ett steg i Artdatabankens fyragradiga hotlista. Numera är vargen starkt hotad, järven sårbar, lon missgynnad och björnen livskraftig. Den sistnämnda är alltså inte med på listan längre.
Ändå påverkar det ingenting när det gäller jakten eller förvaltningen.
– Björnförvaltningen styrs av våra lagar, som i sin tur styrs av rovdjurspolitiken och de internationella reglerna. EU-direktiven är oförändrade och gäller fortfarande, konstaterar Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Inga nationella undantag
Detsamma säger Ruona Burman, kansliråd på miljödepartementet.
– Björnen finns kvar på Bernkonventionens lista och i art- och habitatdirektivet. Vad jag vet finns det inga planer på att revidera direktiven. Och om det görs så är det en omständig process som kan ta flera år och involverar samtliga 27 medlemsländer, säger Ruona Burman.
Inte heller ges nationella undantag, alltså att art- och habitatdirektivet i vissa delar inte skulle gälla Sverige. Däremot kan man som bekant ha en nationell rovdjurspolitik och under vissa förhållanden skyddsjakt och licensjakt även på arter i habitatdirektivet.
Havet hårt drabbat
Den nya rödlistan visar att läget förbättrats för framför allt däggdjuren, men också för groddjur som klockgrodan.
Problemen hittar man framför allt i havet och Östersjön, där till exempel havskatten, vitlingen och laken kommit med på rödlistan. Ålen är fortfarande ”akut hotad” och torsken ”starkt hotad”, även utvecklingen för den senare varit positiv i Östersjön
De bakomliggande orsakerna till problemen i den marina miljön är yrkesfiske och utsläpp/övergödning.
I sötvattnen är utvecklingen generellt positiv och enligt Artdatabanken beror det på att vattnen blivit renare och tack vare insatser för att återskapa våtmarker och småvatten. Flodkräftan har fortfarande stora problem och anses numera ”akut hotad”.
Asp och alm på hotlistan
De båda träden asp och alm hamnat på hotlistan, framför allt på grund av askskottdjuka och almsjuka. ArtDatabanaken konstaterar också att förändringar i jordbruksstöden får konsekvenser för svampar, lavar och insekter som behöver vissa typer av växtlighet. Också avverkningarna av gamla skogar i Norrland inverkar negativt på många smådjur, svampar och växter.