Resultaten visar att tillväxten har en nedåtgående trend på 3,2 procent per år. Den negativa trenden beror framför allt på att björnstammen minskar i Norrbottens och Jämtlands län med cirka åtta respektive sju procent per år.
En trolig förklaring till björnstammens negativa trend är att sedan 2005 har både licensjakt och skyddsjakt på björn ökat, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ökad björnjakt har påverkat
Att björnarna reproducerar sig långsamt, och att jaktuttaget har ökat, anses vara bidragande faktor till att björnstammen minskar.
Länsstyrelserna ansvarar för att förvalta björnstammen i respektive länen och för att fatta beslut om licensjakt och skyddsjakt.
I ansvaret ingår att bedöma konsekvenser för gynnsam bevarandestatus för björnarna i samband med regionala beslut om licensjakt och skyddsjakt.
– Enligt den senaste populationsberäkningen minskar björnstammen i Norrbottens län sedan ett antal år. Detta beror på att antalet björnar som fällts på licensjakt och skyddsjakt i länet ökat de senaste åren, kommenterar Sven-Erik Österberg, landshövding i Norrbottens län, i pressmeddelandet.
Minska skadorna för renskötseln
– Minskningen är en medveten strategi från oss på länsstyrelsen för att begränsa de skador som björnarna orsakar rennäringen under vår- och försommar när de tar renkalvar, tillägger Norrbotten-hövdingen.
Länsstyrelsen i Norrbotten kommer de närmaste åren arbeta med att stabilisera björnstammen i länet kring den nuvarande nivån. Jakten kommer att riktas till problemområden för rennäringen, för att skadorna där ska minska.
Jöran Hägglund, landshövding i Jämtlands län, tycker att Naturvårdsverkets underlag är värdefullt i länets fortsatta arbete med förvaltning av björnstammen.
DNA-inventering
– Vi välkomnar också att Naturvårdsverket vill prioritera en DNA-inventering i Jämtlands län. Den senaste inventeringen gjordes 2006. Med bra inventeringsdata kan vi säkerställa en bra regional förvaltning, förklarar Jämtlands-hövdingen i pressmeddelandet.
Naturvårdsverket har det nationella ansvaret för övervakningen av björnstammen och att gynnsam bevarandestatus för björn och de andra stora rovdjuren upprätthålls.
Den negativa populationstrenden är statistiskt säkerställd. Men det råder viss osäkerhet kring storleken på nedgången eftersom metoden för beräkningen förändrats under senare år, konstateras det från verket.
Gynnsam bevarandestatus
– Naturvårdsverkets bedömning är att björnen, trots nedgången, fortfarande har gynnsam bevarandestatus eftersom populationen ligger långt över referensvärdet på 1 400 björnar, säger Mark Marissink, enhetschef på Naturvårdsverket.
Kommande björninventeringar kommer att prioriteras till att först omfatta Jämtland och Norrbotten. Så snart som möjligt ska björnläget följas upp i de två länen.
Vid nästa rapportering till EU om sex år kommer Naturvårdsverket att göra en ny bedömning om björnens bevarandestatus i Sverige.
Den senaste populationsberäkningen för björn är gjord enligt den gamla inventeringsmetodiken. I höst kommer ett nytt övervakningsprogram för både björn och varg, som utarbetas i samarbete med Norge för övervakning av de skandinaviska populationerna.
Nytt övervakningsprogram
– Vi föreslår nu ett nytt nationellt övervakningsprogram för björn. Men en nationell samordning och finansiering förväntar vi oss en stabilare övervakning av björnpopulationen än tidigare, säger Magnus Kristoffersson, projektledare på Naturvårdsverket.
Liksom tidigare bygger övervakningen på DNA-analyser utifrån insamlade spillningar och jägares observationer.
En hög delaktighet från jägare, och andra som vistas i skog och mark, gör inventeringarna bättre, påpekar verket i pressmeddelandet.