Bra skog och bra älgstam går att kombinera

I sommar startar Sveaskog en studie tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för att undersöka effekterna av olika foderskapande åtgärder.
Idag när man avverkar eller gallrar skärs grenar och toppar på träden sönder. Men om man istället lägger dem åt sidan blir de tillgängliga som mat för älgar.

– Älgen känner lukten av nyfällda träd och dras till avverkningsområdet. Det finns mat för två dagar i en fälld tall. I en gallringstall finns mat för 1,5 dagar, säger Jimmy Pettersson, chef för viltförvaltning inom Sveaskog.

Det saknas siffror på hur stor betydelse förändrade röjnings- och avverkningsmetoder har i form av minskade betesskador på produktionsskogen. Därför går nu Sveaskog och SLU ihop och gör en studie kring detta.

I Halle-Hunneberg sydöst om Vänern, har försök redan inletts. Sveaskog har bland annat röjt längs skogsvägar för att släppa in ljus. Där har det växt upp lövsly som älgen tycker om att äta.

Kalvarna väger mer

– Älgen har bättre reproduktion i området och kalvarna har en högre vikt, vilket tyder på att älgen mår bra. Samtidigt har vi förhållandevis lite skador på skogen, konstaterar Jimmy Pettersson.

Det har även röjts runt 1 500 ekar i området för att ge dem ljus. Varje ek producerar omkring 300 kilo ekollon varje år och vilt äter gärna dem.

– Både jägare och skogsägare kan göra fler insatser för att minska betesskadorna. Det går att kombinera en attraktiv älgstam och bra produktionsskogar, säger Jimmy Pettersson.