Mycket kretsar kring björnar för Ronald Nyström. Nu är han rädd för att länsstyrelsernas stelbenta hantering av eftersöken kan leda till att jägare slutar raportera björnpåskjutningar.
Foto: Mats Bildström Mycket kretsar kring björnar för Ronald Nyström. Nu är han rädd för att länsstyrelsernas stelbenta hantering av eftersöken kan leda till att jägare slutar raportera björnpåskjutningar.

Byråkrati hindrar eftersök på björn

Länsstyrelsens egna eftersöksekipage och byråkratin kring björneftersök kan skapa problem.
– Det kan leda till att jägare struntar i att rapportera misslyckade skott mot björn om hanteringen blir för krånglig och byråkratisk, anser Ronald Nyström från Vistträsk utanför Älvsbyn.

Ronald Nyström tillhör den lilla skara jägare som vid ett par tillfällen fått uppdrag av polisen att utföra eftersök på björn. Han har duktiga hundar som är godkända för björneftersök. De har hittills klarat sina eftersök bra.

Ronald Nyström har vita älghundar. De fungerar utmärkt på björn, både som löshundar och i lina.

Under förra höstens björnjakt avlossade dock Ronald Nyström ett skott som med facit i hand inte borde ha avlossats.

Påskjuten björn försvann

En av hans hundar hade ställt björnen. Ronald avlossade ett som han tyckte säkert skott på bra håll, men björnen försvann från platsen. Efter en kort spårning med Ronalds andra hund förstod han att här handlade det inte om någon spårning av en dödsskjuten björn.

För att inte hamna i någon jävsituation överlämnade han direkt eftersöket till jaktkamraten, den rutinerade och godkände eftersöksjägaren Svante Lyngmark i samma jaktlag.

Även den verkligt rutinerade Erik Blomqvist fanns på plats. Erik Blomqvist äger den i björnhundssammanhang välkända Rävas kennel i Hirvlax i finska Österbotten.

Åtta godkända eftersökshundar på plats

Med Erik Blomqvists hundar fanns hela åtta godkända eftersökshundar tillgängliga på platsen vid påskjutningstillfället.

Samtidigt anmäldes påskjutningen. Det är turbulensen efter det som har fått Ronald att börja fundera över hur systemet egentligen fungerar.

Det handlar inte om personer utan själva systemet, är Ronald Nyström mycket noggrann att påpeka.

Björnen spårades mer än två mil. Svante Lyngmark utförde spårningen, som hela tiden kunde utföras med helt utvilade hundar.

Länsstyrelsens eftersöksjägare dök upp

Även Erik Blomqvist var med och man konstaterade att björnen var träffad. Men inget tyddde på att den kunde vara allvarligt skadad. Men nu tog länsstyrelsen över. En av länsstyrelsens utsänd jägare kom dagen efter och skulle även han utföra ett eftersök samt göra en skottplatsundersökning.

– Därefter skulle jag skriftligen besvara 38 frågor om kaliber, kikarförstoring, laddning och en massa andra saker, berättar Roland Nyström.

”Kände mig som en brottsling”

– Jag kände mig som en svår brottsling. Inte blev det bättre när även jaktledaren skulle lämna in en skriftlig redogörelse över vad som hänt.

Troligtvis hade kulan nuddat någon kvist och det är ju inte bra.

– Men samtidigt är det en sak som ibland kan hända utan att skytten för den skull ska betraktas som vårdslös, anser Roland Nyström.

– Vi hade två i Sverige godkända eftersöksekipage samt ett högklassigt finskt ekipage på plats. Det var sammanlagt åtta för björneftersök godkända och rutinerade björnhundar, konstaterar han.

”Borde ha varit tillräckligt”

– Eriks hundar är väl mest meriterade på björn även om de inte är godkända i vårt land. De har godkända resultat även från de ryska proven och det säger tillräckligt, tillägger Ronald.

– Eftersom jag direkt överlät eftersöket till Svante Lyngmark, som med hjälp av Erik Blomqvist spårade björnen i cirka 2 mil, anser jag att det borde ha varit tillräckligt.

Roland Nyströms jaktkamrater arbetade med relativt färska spår. Då kan man ifrågasätta att ytterligare en jägare ska utföra samma sak igen fast en dag senare, anser han.

– Vad var vår insats värd? Vi har ju tidigare utfört denna typ av eftersök. Länsstyrelsens agerande pekar på att man vill ha externa kontrollekipage och det kan väl i och för sig vara vettigt.

Omöjligt i praktiken

Men verkligheten handlar om jätteavstånd. Rent praktiskt är även den tilltänkta externa eftersökshunden ofta ute på jakt denna årstid, kommenterar Roland Nyström.

Det blir i praktiken nästan alltid omöjligt att hinna utföra eftersöken förrän nästkommande dag.

– När man väger detta mot möjligheten att påbörja eftersöket två timmar senare med minst lika goda och helt utvilade hundar säger förnuftet att denna händelse pekar på att något är fel med systemet, konstaterar Roland Nyström.

Avskräcker från att anmäla

När det finns godkända och av polisen tidigare anlitade eftersöksekipage på plats och eftersöket inte påverkades av skytten borde det räcka, anser han.

– Jag ser en risk i att byråkratin styr kontrollsystemet till en nivå som kan avskräcka jägare från att anmäla en björnpåskjutning. Det vore inte alls bra och det är därför som jag vill en debatt om frågan, säger Ronald Nyström.