Randig kulting. Som nyfödd måste kultingen vistas i ett varmt bo för att överleva. Den förlorade UCP1-genen gör att vildsvin är det enda klövviltet som bygger bon.
Foto: Magnus Östin Randig kulting. Som nyfödd måste kultingen vistas i ett varmt bo för att överleva. Den förlorade UCP1-genen gör att vildsvin är det enda klövviltet som bygger bon.

Därför fryser vildsvinskultingar

Huttrande vildsvinskultingar har förlorat en gen.
Därför måste vildsvin bygga bon för att deras kultingar inte ska frysa ihjäl. Både tamgrisar och vildsvin saknar brunt fett. Därmed finns inte vävnad för att förbränna fett som omvandlas till värme. Det innebär att nyfödda kultingar har svårt att hålla värmen och huttrar för att bli varma.

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har funnit en genetisk förklaring till kultingarnas problem.

Det är proteinet UCP1 som är centralt för att fett ska ge värme. Frida Berg och hennes kollegor kan nu i en ny studie visa att UCP1-genen stängdes av för cirka 20 miljoner år sedan hos en anfader till vildsvinet.

Forskarna har funnit fyra olika mutationer som var och en är tillräcklig för att slå ut proteinets funktion.

– Denna anfader till grisen förlorade därmed förmågan att använda brunt fett för att upprätthålla kroppstemperaturen efter födelsen. En rimlig förklaring till detta är att brunt fett inte var livsnödvändig under en period av svinets evolution då den levde i ett varmt klimat, säger Leif Andersson.

Han leder forskargruppen.

Vildsvin klarar kallt klimat

Tamgrisens anfader, vildsvinet, är det enda svin som lever i kalla klimat. Alla andra arter som till exempel vårtsvinet lever i tropiska eller subtropiska klimat.

Vildsvinet har kompenserat förlusten av brunt fett med en rad anpassningar för att överleva i ett kyligt klimat. Det är det enda hovdjur som bygger bo när de ska föda. Dessutom huttrar griskultingarna för att upprätthålla kroppstemperaturen.

En tidigare studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att boet som suggan bygger kan var mycket varmt trots kraftig kyla utanför boet.

Forskarnas kamp mot högerkristna

Leif Andersson tycker att UCP1-genen är ett bra exempel på varför den kristna fundamentalistiska idén om intelligent design är en dålig förklaringsmodell för den variation vi ser i naturen.

Om nu en skapare råkade göra ett misstag med grisens UCP1-gen – varför fyra olika misstag när ett är tillräckligt för att inaktivera genen? undrar han.

– Och varför gjordes samma misstag när vårtsvinet och andra närbesläktade arter skapades? Det kan möjligen kallas ointelligent design, kommenterar Leif Andersson.

Därmed har vildsvin blivit ammunition för forskare i kampen mot högerkristna i främst USA. Intelligent design är i praktiken en sorts religiösa dogm i vetenskaplig form för att tvinga skolor och universitet att undervisa i kreationism.