Verket sätter fingret på att det inte finns något mellanting mellan å ena sidan älgskötselområde och å andra sidan kalvjaktsområden. Detta trots att de sistnämnda kan vara på flera tusen hektar.
Det är inte hållbart, anser Naturvårdsverket och menar att kalvjaktsområden kan bidra till en okontrollerad tillväxt av älgstammen. Dessutom innebär det ett hinder för markägare på mindre marker att förebygga viltskador.
Dagens modell kan utvecklas
Naturvårdsverket vill dessutom inte döma ut dagens förvaltning helt och påpekar att det finns delar som fungerar och som kan utvecklas, till exempel med tydliga styrmedel.
– Kunskapen om såväl älgens biologi som effekter av olika avskjutningsmodeller har funnits i mer än 30 år, varför frågan måste ställas om den framtida älgförvaltningen kan bygga på frivillighet, då frivillighet bevisligen inte visat tillräcklig samverkan, skriver verket.
Nej till fällavgift
När det gäller den föreslagna fällavgiften på älgkalvar skriver verket:
– Tvärtom skulle det sänka intresset för kalvavskjutning och vi vidhåller därför bestämt att avgiften inte får återinföras.
Mat åt vargar
En annan viktig invändning är att utredningen lägger för stort fokus på skogsbruks- och jaktfrågor.
Naturvårdsverket pekar på en rad andra viktiga allmänna intressen, som trafiksäkerhet, naturvård, bevarandet av biologisk mångfald och älgens roll som mat för predatorer.
– Tillräcklig hänsyn är inte tagen till biologisk mångfald och miljömålet Levande skogar när det handlar om att älgstammen ska vara i balans med fodertillgångarna, skriver verket.
Bland annat pekar man på att älgstammen lokalt utgör ett hinder för att öka andelen lövskog, samt att skogsbruket på sina håll väljer att plantera gran på marker som egentligen är lämpliga för tall.
Låt delegationerna styra
Naturvårdsverket kopplar också ihop den nyligen framlagda rovdjurspropositionen med älgutredningen och pekar på att älgförvaltningen också måste ta hänsyn till rovdjursstammarna, speciellt den växande vargstammen.
I den nya rovdjurspropositionen föreslås att viltförvaltningsdelegationer i varje län styr rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket föreslår att också älgförvaltningen styrs från dessa delegationer:
– Annars riskerar man att förlora en sammanhållen förvaltning. Det är viktigt med en tydlig koppling till de föreslagna viltförvaltningsdelegationerna som ska ansvara för samförvaltning av vilt och besluta om rovdjursförvaltningen regionalt.
Naturvårdsverket efterlyser också ett enhetligt nationellt övervakningssystem där metoderna är accepterade och används likartat.
– I dag saknas ett sådant långsiktigt övervakningssystem. Utredningen ger inga klara riktlinjer om hur detta ska eller kan hanteras.