• Pinewood

Digitala skogskartor för rödlistat

AktuelltPublicerad: 2016-02-05 09:41

Från och med nu blir det enklare för skogsägare och allmänhet att få information om kända fyndplatser för rödlistade arter i skogen. Detta genom Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor och Mina sidors kartprogram, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Genom ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Artdatabanken är det nu möjligt att på kartor se kända fyndplatser för värdefulla, så kallade rödlistade, arter som lever i skogen. Det är Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor och Mina sidors kartprogram som kompletterats med uppgifter från SLU:s artportal.

Visar värdefulla skogar och kulturlämningar
I båda tjänsterna visas sedan flera år tillbaka värdefulla skogsområden och kulturlämningar i Sveriges skogar. Det är alltifrån sumpskogar och nyckelbiotoper till naturreservat och Natura 2000-områden. Uppgifter som är viktiga för skogsägare när de ska bruka sin skog, men också intressant för den som vill veta mer om skogs- eller friluftsområden som man brukar besöka.
– Det nya är att man genom att välja ett område på kartan också kan få uppgifter om kända fyndplatser för rödlistade arter som finns i området. Dessutom, för nästan alla arterna, finns det med en kort beskrivning av artens livsmiljö och vilken sorts skötsel de behöver, säger Erik Sollander, projektledare, Skogsstyrelsen.

Alla arter är inte kartlagda
Det är enbart kända fyndplatser som visas. Att det inte finns en fyndplats på kartan innebär inte att det inte finns några arter, de finns på många andra ställen också.
Dessutom görs ett urval så enbart värdefulla skogslevande arter, alltså rödlistade arter som berörs av skogsbruk, visas. En del väldigt ovanliga arter som bara finns på någon enstaka fyndplats och som inte påverkas av skogsbruket visas inte. Inte heller visas de arter som är upptagna på Artdatabankens lista över skyddsklassade arter, det vill säga de som är mest utsatta för hot av olika slag. Det kan till exempel vara orkidéer, fjärilar, varg och vissa rovfåglar.

Databas över fynd
All information hämtas från Artportalen, en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 40 miljoner fynduppgifterna, som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.
– Den som rapporterar in artfynd i Artportalen kan redan dagen efter rapporteringen söka efter dem i våra karttjänster, säger Erik Sollander.
Arbetet med att göra uppgifter om rödlistade arter mer tillgängliga är ett led i Skogsstyrelsens regeringsuppdrag adaptiv skogsskötsel.

Kommentarer

Klicka här för att skriva en kommentar

Din kommentar kommer att granskas innan den visas i listan med kommentarer.

Skriv en kommentar

Dina uppgifter

Dina uppgifter

2. Agenda 2030

2016-02-06 23:02

Mats S Johansson, svaret på din fråga finns i FN-dokumentet AGENDA 2030. Enligt svenska regeringen är, citat: ”2030-agendan är en folkets agenda, av folket och för folket”. Vilket naturligtvis är en lögn, ”folket” känner överhuvudtaget inte till Agenda 2030, agendan är absolut inte ”av” folket och definitivt inte ”för” folket. Mål 15 i Agenda 2030 lyder: ”Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.”
Här står det inget om städer. Dessutom prioriterar regeringen Agenda 2030 nästan lika högt som målet att snabbt öka befolkningen. Regeringen Löfven har därför tagit initiativ till en ”högnivågrupp” (!) med 9 politiska ledare för att säkerställa att de 17 globala målen och 2030-agendan genomförs på alla nivåer i samhället. De som ingår i ”högnivågruppen” är politiker från Brasilien, Colombia, Liberia, Sverige (Stefan Löfven), Sydafrika, Tanzania, Tyskland, Tunisien, Östtimor. Det är dock oklart varför Sverige kallar det ”högnivågrupp” när samtliga riktiga högnivå-länder saknas, kanske en släng av nyspråk?
Men avsikten är att all landsbygd, alla landsbygdsbefolkningar och deras verksamhet skall ställas under internationella organisationers kontroll, citat: ”Det var ett historiskt möte (Toppmöte i FN september 2015 i NY) och resultatet kommer att påverka allas framtid eftersom målen är universella och gäller alla länder, även Sverige.”
Att detta är sant är tyvärr en påtaglig risk främst för jord- och skogsbruk, för jakt och fiske, och för alla som lever på landsbygden. Bland annat är tydliga konsekvenser att ”rewilding” skall fortsätta, jakt förbjudas, jordbruks- och skogsmark skall överföras till reservat, varg och övriga rovdjur skall återfå sina forna naturliga utbredningsområden etc. En nödvändig konsekvens är att äganderätten begränsas hårt eller tas bort vad gäller mark. Varför är till ex. LRF och Centern med flera tysta?

1. Demokratur?

2016-02-06 19:23

Varför bara för skog och i skogslän? Alla medborgare i Sverige borde väl vara med att bevara eller återställa ursprunglig natur. Vi kan ju inte beslagta kvadratmil för människor i skogslän och norra Sverige samtidigt som centralorter och jordbruksområden i söder bevarar nada.

  • Annons Hylte lantmän
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGarmin
  • AnnonsChevalier
  • AnnonsPolaris Skandinavia
  • AnnonsFähallen Jakt AB