Dråpslag från EU mot Ålands vårjakt på sjöfågel

Åland och Finlands ombud Tuula Pynnä försökte förgäves övertyga EG-domstolen att den åländska vårjakten ryms inom ramen för fågeldirektivets undantag.

EG-domstolen har i stort sett gett rätt EU-kommissionen rätt på alla punkter, rapporterar Ålandstidningen

Ända sedan 1995 har EU-kommissionen granskat den månghundraåriga åländska traditionen att jaga sjöfågel om våren.

Finland har flera gånger hävdat att jakten som bedrivs både på Åland och i Åbolands skärgård sköts på ett vettigt sätt, skriver Ålandstidningen.

I domen konstateras att Finland och Åland inte lyckats visa att höstjakt är omöjlig och att det fälls för stort antal ejder, storskrake, småskrake och svärta.

Utslaget innebär att det är Finland som ska stå för rättegångskostnaderna.

Exakt vad som kommer att ske efter den fällande är ännu inte klart.

– Jag är chockad över hur okänsligt man från domstolens sida behandlat ärendet, säger EU-minister Britt Lundberg till Ålandstidningen.

– Trots att vi presenterat starka bevis för att jakten inte kan bedrivas på hösten har domstolen överhuvudtaget inte lyssnat på oss, tillägger hon.

Britt Lundberg tar Stockholms skärgård som exempel. Där har vårjakten på sjöfågel tagits bort för många år sedan med resultatet att antalet fåglar sjunkit.

– Det visar att fågeldirektivet är felaktigt och att vi måste försöka ändra på det.

EU-ministern påpekar också det märkliga i att fem domare som aldrig ens besökt Åland ska sitta och fatta beslut om en så lokal fråga som vårjakten.

Lantrådet Roger Nordlund vill kämpa för Ålands sak:

– Vi ska nu ägna all kraft åt att hitta ett sätt att kunna fortsätta med jakten som vi ägnat oss åt så länge, säger han till Ålandstidningen.

Domen som sådan förbjuder inte vårjakten. Domen slår endast fast att som den nu sker strider den mot fågeldirektivet.

En lösning kan vara att se över lagstiftningen, anser han.

– Kanske vi borde göra som man gjort i Åboland och bevilja jaktvårdsföreningarna kvoterna istället för att ha ett system med personliga fångstkvoter.

– Det är min absoluta målsättning att jag kommer att jaga sjöfågel i vår också, tillägger lantrådet Roger Nordlund till Ålandstidningen.

Det är därmed även möjligt att de åländska jägarna helt enkelt kan skjuta andra fågelarter. Till exempel kan gräsand, kricka och blåsand ersätta alfågeln som bytesdjur.

Domen är också ett uttryck för byråkratiskt sjabbel i EU. Av de sju jaktbara sjöfåglar som finns är det bara alfågeln som, enligt EG-domstolen, ryms inom ramen för direktivets undantag.

Men det beror på ett misstag. EU-kommissionen glömde ta med alfågeln i sitt yrkande.

EG-domstolen hävdar också att det fällts för stora mängder ejder, storskrake, småskrake och svärta.

När det gäller fastställande av vad som är ett litet respektive stort antal har EG-domstolen gått efter kriteriet en procent av den årliga totala dödligheten, skriver Ålandstidningen

Jägaren Jan Helin är en av de som reagerat hårt på EU-domen:

– Det är ett direkt övergrepp på det åländska i mig och på det åländska kulturarvet. EU åderlåter den åländska särprägeln med denna dom. Det värsta är att det inte går att förstå varför. Den del i fågeldirektivet som tillämpas på Åland är avsedd att stoppa den etiskt förkastliga sydeuropeiska jakten på sträckande småfåglar.

– Den åländska vårfågeljakten skiljer sig på en helt central punkt från denna. Den är inriktad på hanfågel efter fortplantningen, fortsätter Jan Helin.

– Naturen producerar ett överskott av hanfågel. Ejdern är en extremt polygam skapelse. Det har sina fördelar i ett strikt fortplantningsperspektiv. Att skjuta bort hanfågel när de gjort vad de ska på våren är därför i flera aspekter bättre än den av alla accepterade höstjakten på fågel. Då skjuts ungfåglar, honfåglar och hanfåglar utan urskiljning.

Jan Helin hänvisar till Volter Stenroos inventeringar.

– De är unika i sin uthållighet och noggrannhet. De visar tydligt att fågelstammarna klarar vårfågeljakten bra. Andra faktorer är betydligt viktigare. Den enda jakt som är etiskt tveksam på våren på Åland är jakten på alfågel. Den är på väg upp till tundran för sin fortplantning och här skjuts både han- och honfågel. Den jakten borde på samma grunder som den sydeuropeiska fågeljakten förbjudas. Men det är så oerhört typiskt att alfågeln är den enda art som inte nämns i EU-domen. Den kan möjligen bli den enda som undantas ett förbud. Det är så förfärligt trist att dessa argument inte längre har någon betydelse, kommenterar Jan Helin.