Fyndet har gjorts av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i ett arbete som drivs som ett EU-projekt och ingår i SLU:s forlöpande miljöanalys, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Rävens dvärgbandmask är en parasit som värdväxlar mellan främst rödräv och sork. I sällsynta fall kan även människor drabbas och kan då bli dödligt sjuka.
I forskningsprojektet samlas sorkar och rävspillning in i fyra områden.
I två av områdena är förekomst av dvärgbandmask känd sedan tidigare.
Två positiva prover från Småland
Under 2014 har 271 rävspillningar samlats in. I tio av dem har ägg av rävens dvärgbandmask hittats. Två av proverna kommer från en plats cirka 25 kilometer norr om Växjö, där förekomst inte varit känd tidigare. Det är även den sydligaste fyndplatsen i Sverige.
– Det nya fyndet visar tydligt att parasiten har en större geografisk utbredning än vi har känt till, säger doktoranden Andrea Miller i pressmeddelandet.
Fem fyndplatser totalt
Detta innebär att rävens dvärgbandmask har hittats på fem platser i Sverige – i Västra Götaland, Södermanland, Dalarna och Småland.
– Den nya fyndlokalen verkar skilja sig från de övriga i ett viktigt avseende, säger sorkexperten Gert Olsson.
– I området finns inte så mycket jordbruksmark. Därmed borde det inte finnas så stora bestånd av den kända parasitmellanvärden vattensork. Vi måste därför anstränga oss för att identifiera vilken smågnagarart som är den sannolika mellanvärden i detta område, tillägger han.
”Fortfarande en ovanlig parasit”
Om detta betyder att rävens dvärgbandmask sprider sig, eller om parasiten hittats tack vare att det letats mer metodiskt, kan forskarna inte svara på.
– Dvärgbandmasken är fortfarande en ovanlig parasit och därmed ökar sannolikheten att hitta den inom ett visst område när vi tar fler prover än man gör i det nationella övervakningsprogrammet som utförs av SVA. Våra fynd visar dock tydligt på det stora värdet av att det bedrivs forskning om parasiten parallellt med den nationella övervakningen, säger projektledare Johan Höglund.