– Vi hade kommit fram till tältkåtan redan vid 19-tiden, tisdagen den 29 maj, berättar Åke Larsson i Avaås utanför Malå.
Tältkåtan var sedan en dryg vecka placerad i en cirka 20 hektar stor renhage vars ena sida låg vid Åkes hus. Avsikten med denna hage var att skydda kor och de nyfödda kalvarna mot rovdjur.
Åke Larsson, Åkes son Jonas och Mikael Lundberg hade fått klartecken från länsstyrelsen att försöka avliva en problembjörn. Nu bevakades renarna dygnet runt eftersom björnen hela tiden fanns i närområdet.
Renarna var lugna och allt föreföll som vanligt.
Sitt livs äventyr
Halvtimmen senare var Åke och hans kamrat Håkan Strömberg från Malå skogssameby mitt uppe i sitt livs äventyr.
De skymtade björnen som åter var inne i renhagen. Ris skymde, men plötsligt var sikten fri och där stannade björnen upp. Den blev kvar på platsen efter Åkes första skott.
Upprinnelsen till denna händelse startade tio dagar tidigare.
Då upptäcktes att ett rovdjur varit inne i renhagen och dödat två djur. Länsstyrelsens naturbevakare konstaterade att det rörde sig om björn. Natten därefter kom en ny attack.
En ansökan om skyddsjakt lades in hos länsstyrelsen den 21 maj. Morgonen den 23 fick renskötarna muntligt besked om att få fälla björnen som direkt bedömdes vara en problembjörn.
Eldade för att skydda renarna
– Det handlade främst om att försöka hindra björnen att komma in. Vi eldade runt hagen under nätterna för att hålla björnen borta, berättar Åke Larsson.
– Vi bodde i ett tält inne i hägnet hela den följande veckan.Vid ett tillfälle försökte vi skrämma bort björnen med hundar. Men troligtvis gjorde det bara björnen mer försiktig, tillägger Åke Larsson.
Vid något tillfälle skymtades björnen och de hörde den även vissa nätter.
Trots bevakningen hade nio renar, en renko och åtta kalvar dödats innan björnen kunde avlivas den 29 maj.
Björnen, en hane på cirka 80 kilo, åt aldrig av de slagna djuren.
Björnen ”lekte” med nyfödda kalvar
– Det var som om den lekte med de nyfödda kalvarna och när den ena slutade kämpa emot gick björnen vidare till nästa offer, förklarar Åke.
– Men jag känner varken hat eller ilska, kommenterar Åkes son Jonas, som är aktiv renägare.
– Tiderna förändras och dessa händelser kan man aldrig bortse från. En mycket positiv sak är att nu börjar förståelsen för vår situation att öka. Våra kontakter med naturbevakarna har alltid varit goda och nu fungerade hela kedjan uppåt med ett snabbt beslutstagande från länsstyrelsen i denna fråga, tillägger Jonas Larsson.
Mikael Lundberg, som är samebyns rovviltsansvarige ska ha en eloge, tycker naturbevakare Kurt Åkesson.
– Han agerade mycket snabbt och helt rätt. Det påskyndade beslutsgången, säger Kurt Åkesson.