I dag kostar eftersöksuppdragen mindre än en miljon kronor årligen för samhället. Det nya förslaget innebär att det kostar mellan sex och åtta miljoner kronor när jägare ges ersättning för eftersök på trafikskadat vilt.
Foto: Hans Andersson I dag kostar eftersöksuppdragen mindre än en miljon kronor årligen för samhället. Det nya förslaget innebär att det kostar mellan sex och åtta miljoner kronor när jägare ges ersättning för eftersök på trafikskadat vilt.

Eftersöksjägare kan få upp till åtta miljoner kronor

Nu kan det vara på gång med ersättning till alla Sveriges eftersöksjägare. Inom ett par veckor kommer jordbruksdepartementet med ett förslag som ska ut på remiss. Upp till åtta miljoner kronor kan betalas ut till landets eftersöksjägare.
– Mycket bra om det blir så. Eftersök sker ofta mitt i nätterna, säger Björn Fredriksson, samordnare för eftersök i Grycksbo i Dalarna.

I dag ges ingen ersättning till eftersöksjägare som ställer upp och spårar rådjur, vildsvin samt dov- och kronhjort. Istället sker ett gigantiskt arbete helt ideellt bland landets jägare. De kliver ofta upp mitt i nätterna och förkortar lidandet för exempelvis trafikskadat vilt. Det har funnits en växande opinion mot den här ordningen.

Men nu kan alltså en ändring vara på gång – om politikerna sväljer förslaget. Inom ett par veckor kommer jordbruksdepartementet med ett förslag, en så kallad departementspromemoria, som går ut på att alla eftersöksjägare av klövvilt ska få ersättning.

Upp till åtta miljoner kronor

– I dag kostar eftersöksuppdragen mindre än en miljon kronor årligen för samhället. Det här förslaget kommer att kosta mellan sex och åtta miljoner kronor. Vi skickar ut förslaget på remiss inom ett par veckor, säger Bjarne Örnstedt på jordbruksdepartementet.

Förslaget bygger till stor del på ett förslag från Viltolycksrådet. Där återfinns bland andra Arne Karlsson, riksviltvårdskonsulent inom Jägarnas Riksförbund.

– Vårt förslag går ut på att den så kallade Kalmarmodellen införs i hela landet. Det bygger på att de olika orternas samordnare av eftersök får en organisation med jägare som ställer upp. I dag har det i många fall blivit samordnarna som får rycka ut själva på allting. Det fungerar inte, att en människa ska sköta alla eftersök i ett område, säger Arne Karlsson.

Får skriva på kontrakt

Kalmarmodellen innebär också att jakträttsinnehavare kontaktas och får skriva på kontrakt om hur de vill ha det med eftersöken.

– Då vet samordnaren om ”Persson i kurvan” vill sköta eftersöken på sin mark själv, eller om det ska skickas en utomstående eftersöksjägare. Vill Persson sköta eftersöket själv, så blir han uppringd av samordnaren och så får han gå ut, förklarar Arne Karlsson.

Förslaget innebär att även vildsvin, rådjur samt kron- och dovhjort omfattas av rätten till ersättning.

I Grycksbo har samordnare Björn Fredriksson skött en del eftersök själv, men han har också haft andra jägare till hjälp.

Välkommen ersättning

– Jag har flera som jag ringer till om det blir ett rådjur påkört – det har inte varit några problem. Men visst är det välkommet med ersättning. Många gånger kommer larmen mitt i natten. Folk får kliva upp och gå ut i flera timmar – och sedan ska de kanske jobba dagen därpå.

– I uppdraget ingår till exempel också att resterna av sönderkörda rådjur dumpas på någon rävåtel långt bort. Det förkortar många djurs lidande, men jobbet har skett helt gratis, säger Björn Fredriksson.