Ekochef försöker förklara varför man inte rapporterar det ansvariga forskare har att säga Artdatabankens larm om lodjuren.
Foto: Shutterstock/fotomontage Ekochef försöker förklara varför man inte rapporterar det ansvariga forskare har att säga Artdatabankens larm om lodjuren.

Ekochef bemöter kritik

Ledningen för Dagens Eko vidhåller att man agerat korrekt i historien med hur många lodjur Sverige hade 1995. Man har struntat i att intervjua ansvariga forskare eftersom Ekot ”gör nyheter för en bred publik”, skriver Michael Österlund på Svensk Jakt.

Jakt & Jägare har vid flera tillfällen rapporterat om det märkliga larm som Artdatabanken gick ut med om lodjuren en vecka före riksdagsdebatten om hur många rovdjur Sverige måste ha. Här kan du höra bakgrunden.
Siffran för 1995 är avgörande, enligt EU:s regler, för det var då Sverige gick med i uniuonen. Den vedertagna siffran har under nästan 20 år varit att lodjuren var kring 1 000 individer i Sverige i mitten av 1990-talet.

Larm lagom till riksdagsdebatten
Men en vecka innan saken sak debatteras i Riksdagen slår Artdatabanken larm om att tidigare beräkningar är fel och att antalet lodjur var minst 1700 år 1995. Till grund för sitt larm hade Artdatabanken bland annat uppgifter från förre rovdjurshandläggaren på Naturvårdsverket, Robert Franzén. Han sitter numera i Svenska Rovdjursföreningens styrelse och tycker till och med att antalet lodjur i Sverige 1995 måste sättas till 2 350.
Ansvarige forskaren Olof Liberg fattar inte var Franzén och Artdatabanken fått sina siffror ifrån. Han förvånas också över att Dagens Eko, trots att de talat med honom, inte berättar den andra sidan av saken, att siffrorna inte stämmer.

Bjärvall ger Liberg stöd
Liberg får stöd för sina beräkningar av en annan pensionerad rovdjurshandläggare vid Naturvårdsverket, Anders Bjärvall.
Förre chefredaktören, Jan Henricson, skrev en krönika i Svensk Jakt och slog fast att Dagens Eko blivit en megafon för rovdjurskramare. Henricson kritisterade också det faktum att Ekot rapporterade om APU:s larm om rävfällor, men struntade i berätta när polisen uteslöt att de använts för att jaga vargar med.

Ekochefen svarar
Nu svarar redaktionschefen på Ekot, Michael Österlund, på Henricsons kritik. Österlund konstaterar att rapporteringen räcker med det som varit eftersom Ekot gör nyheter ”för en bred publik”.
”Vi har inte gått vidare och tagit reda på exakt vilka fel som begicks för snart två decennier sedan, eller vilka rapporter som ligger till grund för Artdatabankens nya bedömningar, men jag har förståelse för att exempelvis en jakttidskrift med sin specialintresserade publik väljer att göra detta. Vi anser att inslaget tydligt visar att det finns tvivel på de ursprungliga beräkningarna, men att regeringen ändå väljer att gå på dessa siffror”, skriver Michael Österlund.

”Smått häpnadsväckande”
Jan Henricson svarar på svaret. Han efterlyser att Ekot börjar granska miljövännernas argument.
”Det är intressant att Ekot nöjer sig med att konstatera att en konflikt föreligger, men inte bryr sig om att granska de bakomliggande orsakerna. Det är faktiskt ett smått häpnadsväckande avslöjande: Att en av Sveriges tyngsta nyhetsredaktioner inte intresserar sig för att ta reda på fakta, och att ”nyheten” skulle bestå i att två parter är oense i en fråga som sedan årtionden varit svårt infekterad av konflikt”, skriver Jan Henricson.
När det gäller larmet om rävfällorna i vargrevir svarar inte Österlund.

Här kan du läsa hela Jan Henricsons krönika.
Och här kan du läsa Ekochef MIchael Österlunds svar och Henricsons svar på svaret.