En överskjutning i Dalarna

Det blev överskjutning med en varg i Dalarna.
Tre påskjutningar har avskrivits som rena bomskott. I det fjärde fallet ska vargen avlivas.
– Jag tycker på det hela taget att jakten gått mycket bra och att jägarna skött sig väl, säger Miljövårdsdirektör Stig-Åke Svenson på länsstyrelsen.

På lördagskvällen hade nio vargar fällts i Dalarna och fyra påskjutningar var fortfarande outredda. Nu meddelar länsstyrelsen att tre av de oklara påskjutningarna var rena bomskott. I det tredje fallet visar den påskjutna vargen tecken på skada och därför har länsstyrelsen beslutat att avliva
den.
– Enligt de rapporter jag fått så är bomskotten solklara, säger Stig-Åke Svenson, som fortsätter:
– När det gäller den varg som ska avlivas hade vi diskussioner om det var nödvändigt. Någon föreslog att det kunde vara blodspår efter en trasig trampdyna, men enligt våra spårare är detta inte alls lika vanligt som för till exempel hundar. Vi har emellertid bedömt att ta det säkra före det osäkra och avliva vargen.

Svårt eftersök
Problemet är emellertid att den påskjutna vargen har återförenats med sin flock, vilket gör jakten synnerligen besvärlig. Det blir väldigt svårt att avgöra vilken varg som är vilken om de kommer i grupp.
– Jag är inte jägare själv, men jag antar att de som ansvarar för eftersöket försöker spåra vargen och sedan får man hoppas på att den skiljer ut sig från flocken igen, säger Stig-Åke Svenson.
Av de nio fällda vargarna i Dalarna var det en som gick vidare en stund efter första skottet och fälldes av passkytt nummer två.

Hann inte med
Stig-Åke Svensson konstaterar också att det var olyckligt att det under en period angavs så många ”påskjutningar” för Dalarnas del – något som många förknippar med skadeskjutningar. Så fort ett skott avlossas blir det en påskjutning, därefter ska skottplatsen undersökas innan djuret rapporteras in som fällt, eller om det ska ske ett eftersök. I flera fall tog detta lång tid.
– Vi hann helt enkelt inte med. Inför vargjakten hade vi fokuserat på besiktningsarbetet av djuren. Vi borde ha haft bättre beredskap för att snabbt klara ut påskjutningar och eftersök. Det är något vi får se över till nästa år, säger Svenson.

Positivt överraskad
Han är positivt överraskad av vargjakten och konstaterar att han hade väntat sig en större överskjutning. Han tycker jägarna har skött sig bra, med tanke på kyla, organisation och förväntningar.
Men samtidigt är det ett plump i protokollet att det skett tre bomskott och en skadeskjutning. Han tycker inte att de ska behöva inträffa, även om han medger att det inte är enkelt att skjuta varg:
– Det är lätt att se fel på pälsvilt, som varg, björn eller räv. Den tjocka vinterpälsen lurar helt enkelt skytten och det är lätt att missa det dödande träffområdet.

Stressen ett problem
Kjell-Åke Svenson anser framför allt man måste minska de stora förväntningarna och stressen vid jaktpremären.
– I år ville alla ut och fälla just de vargar de själva var berörda av. Det skapar en helt onödig stress. Men i grunden finns ett riksdagsbeslut om ett tak på 210 vargar, samt en jakttid på 1,5 månader. Det borde alltså gå att lägga upp jakten på ett lugnare sätt, så att ingen ska lockas att skjuta för snabbt, säger Svenson, som fortsätter:

Flera jaktpremiärer
– Ett sätt är att ge tilldelningar inom vissa vargrevir, så att jägarna där vet att de får skjuta ett visst antal vargar, även om de jagar i en månad. Ett annat sätt är att avbryta jakten till exempel när halva tilldelningen har skjutits. Då kan vi i lugn och ro reda ut allt som påskjutits och därefter kan man börja jaga igen.
I andra medier och debattforum har också idén förts fram om att starta jakten vid olika tidpunkter. Till exempel med en veckas mellanrum, varpå länsstyrelserna kan hjälpa varandra över länsgränserna.