Fästingfeber ger få kalvar på Öland?

Under kommande älgjakt ska blod, livmoder och äggstockar från de öländska älgarna skickas på analys. Detta för att utreda varför det finns så få älgar på Öland.
Misstankar finns att det beror på fästingfeber.
Trots att älgjakten helt ställdes in åren 2002-2005, och att enbart kalvar jagades året därpå, ökar inte älgstammen i den omfattning som förväntats. Kalvarna är för få.

Utredningen ska göras av Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. Det låga antalet kalvar kan ha flera orsaker.

– Det kan bero på en infektion, en smittsam sjukdom eller så kan det vara något genetiskt, säger Jonas Malmsten, laboratorieveterinär på SVA, till tidningen Östran.

Först och främst ska blodet från alla skjutna individer undersökas, för att se om älgarna bär på antikroppar mot anaplasmos, en fästingburen sjukdom. Tidigare forskningar har visat att boskap och får som bär på bakterien får problem med fertiliteten, minskad mjölkproduktion och riskerar att abortera foster. Det har tidigare inte forskats kring anaplasmos, även kallat fästingfeber, på vilt i Sverige.

Jägare tar prover

Man kommer även att titta på kornas livmoder och äggstockar.

– Då kan vi få uppgifter om hur många kalvar kon har fått och titta på antalet i förhållande till åldern. Är det en produktiv ko eller inte? Om inte, varför är det så, berättar Jonas Malmsten för Östran.

För att samla in proverna har jägarna på Öland fått instruktioner om hur blodprov tas och hur man tar vara på livmoder och äggstockar.

Börje Andersson är ordförande i Borgholm älgskötselområde. Han är positiv till undersökningen.

– Vi måste vårda också och inte bara skjuta. Det gäller att se framåt och inte bakåt. Vi måste få alla att sträva åt rätt håll. Vi borde kunna ha Sveriges bästa älgstam på Öland, säger Börje Andersson till Östran.