Beräkningarna kring samhällets kostnader på grund av älg är fel, anser Jägareförbundets Fredrik Widemo.
Foto: Wolfgang Zintl / Shutterstock.com Beräkningarna kring samhällets kostnader på grund av älg är fel, anser Jägareförbundets Fredrik Widemo.

Felräknat om älgarnas värde

I ATL:s webbupplaga har ny forskning kring kostnader för älgen presenterats. Den visar att älgstammen borde minskas med 40 procent för att samhället inte ska förlora på älgen.
Jägareförbundets vilt- och naturvårdsstrateg Fredrik Widemo anser att forskningen bygger på fel siffror.

Enligt ATL:s artikel förlorar skogsägare sammanlagt 500 miljoner kronor årligen på grund av älgskador.
Det är visserligen ingen nyhet att älgbetesskador orsakar kostnader för skogsbruket. Men i artiken hänvisar ATL till att älgen orsakar minskad volymtillväxt för ungefär 200 miljoner kronor i virkesvärde. Dessutom är kvalitetsförlusterna på 300 miljoner kronor varje år. Enligt räknesättet blir det sammanlagt 500 miljonern i rena förluster på grund av skador som orsakas av älgen.
Nettojaktvärdet för älgen cirka 500 miljoner kronor per år, enligt professor Leif Mattsson och hans medarbetare. Trafikolyckor som orsakas av älg kostar samtidigt 600 miljoner kronor på ett år, vilket då får resultatet att bli 100 miljoner kronor i förlust för samhället på grund av älgen, men då räknas inte skadorna på skogsbruket in.
Enligt professor Peter Lohmander på Institutionen för skoglig företagsekonomi vid SLU i Umeå bör den svenska älgstammen minskas med 40 procent, från 10 älgar per tusen hektar till 6 älgar på samma areal.

Irrelevanta beräkningar
Fredrik Widemo, vilt- och naturvårdsstrateg på Svenska Jägareförbundet, menar att beräkningarna inte är relevanta.
– Artikeln tar endast upp nettovärdet för älgen. Detta värde utesluter bland annat jakträttens värde. Jakträttens värde är med självklarhet en av de viktigaste faktorerna som kompenserar en markägare för skadorna som orsakas av älgen. Idag uppgår värdet av jakträtten i Sverige uppskattningsvis till minst två miljarder kronor per år, säger Fredrik Widemo i Svensk Jakt.
Han påpekar att det är bruttojaktvärdet som bör användas i beräkningen, eftersom det även innefattar värdet för jakträtten. Under 2005-2006 var bruttojaktvärdet nästan 1,5 miljarder kronor. Sedan dess har älgavskjutningen och köttutbytet ökat med cirka 11 procent. Tillsammans med ökat värde på grund av dagens prisnivåer, innebär det ett förväntat bruttovärde på 1,8 miljarder kronor.
– Utan att ta ställning till huruvida siffrorna för produktionsbortfall i skogen är korrekta ska alltså värdet som kostnaderna jämförs med vara mer än tre gånger så högt. De kostnader som artikeln tar upp motsvarar 1,1 miljarder per år, och ligger följaktligen klart under värdet för älgjakten, säger Fredrik Widemo i Svensk Jakt.

Ett bredare grepp nödvändigt
Dessutom finns inte aspekter som exempelvis besöksnäring med i beräkningarna, eller älgens betydelse som betare för den biologiska mångfalden eller som bytesdjur för stora rovdjur. Fredrik Widemo anser att man måste ta ett betydligt bredare gepp för att få en korrekt analys av värdet ur ett samhällsperspektiv.