Skogsstyrelsen vill ha koll på älgarnas matvanor.
Foto: David P. Lewis / Shutterstock.com Skogsstyrelsen vill ha koll på älgarnas matvanor.

Foderprognoser för bättre älgförvaltning

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag kring fodersituationen för samtliga svenska älgförvaltningsområden. De ska vara en del av beslutsunderlaget när man ska utarbeta älgförvaltningsplaner.

I januari trädde den nya älgförvaltningen i kraft, där ett av målen är att förvaltningen ska vara mer ekosystembaserad. För att nå målet har Skogsstyrelsen nu tagit fram uppgifter som beskriver hur fodersituationen ser ut inom de olika älgförvaltningsområdena.
Varje älgförvaltningsområde har delats upp i fyra kategorier – vatten, foderproducerande ungskog, övrig skog och annan mark. Den foderproducerande ungskogen är mellan fem och 20 år gammal.

Älgar spenderar mycket tid i ungskogen
– Studier visar att denna typ av skog har stor betydelse för hur älgen söker efter foder och sett över ett helt landskap så tillbringar älgen mer tid i ungskogen än i andra områden. Ungskogen har därmed stor betydelse för hälsoaspekter hos älgen såsom kondition, vikt och reproduktion, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
I studien visas den förväntade utvecklingen av den foderproducerande ungskogen i den närmsta framtiden. Skogsstyrelsen hoppas att materialet ska vara ett stöd för en proaktiv älgförvaltning.
– Balansen mellan älgstam och areal ungskog påverkar hur mycket av fodermängden som betas och därigenom skador på skogen, säger Christer Kalén.

Föredrar att äta tall
Enligt forskning föredrar älg att äta unga tallar framför andra unga träd. Därför rekommenderar Skogsstyrelsen att älgförvaltningsgrupperna kompletterar uppgifterna om de foderproducerande arealerna av ungskog med fältstudier för att ge en bild av både tillgången till foder och dess kvalitet. Skadenivåer på skogen bör också vara en del av gruppernas beslutsunderlag.
– Foderprognoser är ett första steg för att  nå en förvaltning där ekosystemaspekter beaktas allt mer. Med dagens tekniska möjligheter, exempelvis satellitbaserad information, finns en stor utvecklingspotential inom detta område. säger Christer Kalén.