Skärpningen i regelverket år 2000 medförde att läkare ska anmäla olämpliga vapeninnehavare, även människor som vårdas i öppen psykiatrisk vård, till polisen. 2006 ändrades reglerna återigen så att läkarnas anmälningsplikt utvidgades till att avse varje patient som av medicinska skäl bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen.
”615 anmälningar en låg siffra”
– Det kom visserligen in 615 anmälningar till polismyndigheter i hela landet, men enligt en rapport från Socialstyrelsen vårdades det år 2004 40 716 patienter i sluten psykiatrisk vård. Dessutom vårdades betydligt fler patienter för psykisk störning inom primärvården och den övriga öppna vården. Utifrån de uppgifterna är 615 anmälningar under andra halvan av år 2008 en låg siffra, säger Carina Vangstad, verksamhetsansvarig på vapenavdelningen vid Rikspolisstyrelsen.
Det heter att läkarna är skyldiga att anmäla olämpliga vapeninnehavare till polisen, men det blir inget straff för den läkare som struntar i skyldigheten.
Det heter att läkarna är skyldiga att anmäla olämpliga vapeninnehavare till polisen, men det blir inget straff för den läkare som struntar i skyldigheten.
Gäller för djupt deprimerade
Vid läkares anmälan kan det röra sig om människor som kan vara farliga för sin omgivning eller sig själva. Det kan till exempel handla om en djupt deprimerad människa som kan misstänkas vilja ta livet av sig.
Ändringen i regelverket 2006 medförde att läkare är skyldiga att anmäla även sådana fall där det handlar om andra sjukdomstillstånd, även fysiska, där människor kan anses olämpliga att inneha vapen. Det kan till exempel gälla människor med demenssjukdomar, vissa former av missbruk, vissa neurologiska sjukdomar eller grava synfel.
Ändringen i regelverket 2006 medförde att läkare är skyldiga att anmäla även sådana fall där det handlar om andra sjukdomstillstånd, även fysiska, där människor kan anses olämpliga att inneha vapen. Det kan till exempel gälla människor med demenssjukdomar, vissa former av missbruk, vissa neurologiska sjukdomar eller grava synfel.
Åkte hem och sköt familjen
Ett fall som inträffade år 2000 fick politikerna att snabba på beslutsprocessen. En man blev intagen för psykiatrisk vård och det kom aldrig fram till myndigheterna att han var vapeninnehavare. När han släpptes åkte han hem och sköt både hustru och barn.
– Den första utökningen av anmälningsplikten infördes 1 juli 2000 och fram till nyårsaftonen det året kom 42 anmälningar, berättar Carina Vangstad.
Anmälningarna har ökat och andra halvåret 2008 var antalet alltså 615 stycken – en siffra som legat ganska stabil under tre-fyra år. Hur många av de anmälda personerna som verkligen är vapeninnehavare är uppgifter som finns på varje enskild polismyndighet i Sverige. Statistiken sammanställs inte på Rikspolisstyrelsen.
– Den första utökningen av anmälningsplikten infördes 1 juli 2000 och fram till nyårsaftonen det året kom 42 anmälningar, berättar Carina Vangstad.
Anmälningarna har ökat och andra halvåret 2008 var antalet alltså 615 stycken – en siffra som legat ganska stabil under tre-fyra år. Hur många av de anmälda personerna som verkligen är vapeninnehavare är uppgifter som finns på varje enskild polismyndighet i Sverige. Statistiken sammanställs inte på Rikspolisstyrelsen.
Ovilliga att anmäla patienter
Den 15 januari i år hade Sverige cirka 628 000 vapeninnehavare. Carina Vangstad upplever att läkarna är ovilliga att anmäla sina patienter.
– Det har bland annat framförts att anmälningar skulle skada relationen läkare-patient. Men jag tycker att det är en oansvarig inställning, säger Carina Vangstad.
Kan inte det här innebära att vapenägare drar sig för att söka läkarvård – eftersom de riskerar att förlora sina vapen?
– Det är ett argument som framförts. Polismyndigheten omhändertar vapen vid en anmälan från läkare men sedan görs en grundlig utredning innan polismyndigheten fattar beslut om återkallelse av licenserna. Om läkaren bedömer att patienten tillfrisknar och åter är lämplig som vapeninnehavare, tar polismyndigheten hänsyn till detta inför den slutliga prövningen om återkallelse av licenser, svarar Carina Vangstad.
– Vapenlagstiftningen är en säkerhetslagstiftning och vi måste göra allt vi kan för att undvika sådana fruktansvärda fall av dödsskjutningar som inträffat både i Sverige och utomlands, tillägger hon.
Är det inte lite märkligt, att läkarna har så kallad skyldighet att anmäla, men inte får något straff om de helt enkelt struntar i skyldigheten?
– Det kan man tycka, men det viktigaste är att få läkare att följa lagstiftningen och anmäla varje gång de har en patient som de anser vara olämplig att inneha skjutvapen utifrån dagens lagstiftning, kommenterar Carina Vangstad.
– Det har bland annat framförts att anmälningar skulle skada relationen läkare-patient. Men jag tycker att det är en oansvarig inställning, säger Carina Vangstad.
Kan inte det här innebära att vapenägare drar sig för att söka läkarvård – eftersom de riskerar att förlora sina vapen?
– Det är ett argument som framförts. Polismyndigheten omhändertar vapen vid en anmälan från läkare men sedan görs en grundlig utredning innan polismyndigheten fattar beslut om återkallelse av licenserna. Om läkaren bedömer att patienten tillfrisknar och åter är lämplig som vapeninnehavare, tar polismyndigheten hänsyn till detta inför den slutliga prövningen om återkallelse av licenser, svarar Carina Vangstad.
– Vapenlagstiftningen är en säkerhetslagstiftning och vi måste göra allt vi kan för att undvika sådana fruktansvärda fall av dödsskjutningar som inträffat både i Sverige och utomlands, tillägger hon.
Är det inte lite märkligt, att läkarna har så kallad skyldighet att anmäla, men inte får något straff om de helt enkelt struntar i skyldigheten?
– Det kan man tycka, men det viktigaste är att få läkare att följa lagstiftningen och anmäla varje gång de har en patient som de anser vara olämplig att inneha skjutvapen utifrån dagens lagstiftning, kommenterar Carina Vangstad.