Maria Johansson och hennes forskarkollegor på Lunds Tekniska Högskola, LTH, har studerat människans rädsla för björn och varg och vad som orsakar den.
Studien visar att människors rädsla idag i huvudsak bemöts med fakta och information om rovdjuren. Men för att lättare nå en bättre samexistens mellan människa och rovdjur måste man förstå och utgå från människors upplevda känslor, menar forskarna. Idag finns inget sådant arbetssätt, eftersom man inte har kunskapen inom området.
”Rädsla begränsar människors vardag”
– Våra resultat visar att rädsla för björn eller varg kan begränsa människors vardag och därför bör tas på allvar, säger Maria Johansson.
Människans relation till myndigheter påverkar också rädslan för varg, konstaterar forskarteamet. De menar att det är väldigt viktigt att myndigheter bemöter människor bra och med förståelse.
När det gäller varg är upplevelsen mer inriktad på björnen som djurart.
Måste bemötas olika
– Eftersom vi ser att rädslan har olika bränsle både när vi frågar människor i enkäter och när vi studerar hur de kognitivt och fysiologiskt reagerar på bilder av björn och varg i labbstudier krävs differentierat bemötande av människor från myndigheters sida, kommenterar Maria Johansson.
– Det viktigaste med studien är att vi nu har fått en inblick i det komplexa samspelet mellan de olika psykologiska faktorer som spelar in när människor känner sig rädda, tillägger hon.
Belyser den enskilda individen
Maria Johansson vill framhålla att en del människor upplever närvaron av varg och björn som något positivt. Att man valt att studera de som upplever rädsla är på grund av att man behöver lyfta den enskilda individens perspektiv och därmed bidra till en förbättrad dialog kring förvaltningen av rovdjur.
Enkätundersökning
Forskningen har genomförts av Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle, Grimsö Forskningsstation/SLU.
Cirka 400 personer som bor i varg- eller björntäta områden har fått svara på en enkät. Ett 40-tal personer, som sagt sig vara mycket rädda eller definitivt orädda, har fått delta i fördjupade studier. Forskningen har finansierats av Viltvårdsfonden, Formas och Crafoordska stiftelsen.