Hårlösa älgar, som kan bero på kvalster som ger skabb, är ett exempel på en viltsjukdom som får uppmärksamhet i medier när drabbade älgar hittas.
Hårlösa älgar, som kan bero på kvalster som ger skabb, är ett exempel på en viltsjukdom som får uppmärksamhet i medier när drabbade älgar hittas.

Forskare varnar för forskarlarm

Två forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och en biträdande statsveterinär varnar i en forskarartikel för forskarlarm. Det gäller larm om viltsjukdomar.

De tre är rädda för att en del sådana larm slås upp okritiskt i pressen. Det kan medföra att läsare med en okritisk hållning kan få en ogrundad rädsla för att de vilda djuren överför sjukdomar till människor.
”Risken för sjukdomar bland de vilda djuren, och i synnerhet zoonoser, smittspridning från djur till människa, är kanske den största utmaningen ur ett samhälleligt perspektiv”, skriver forskartrion,

Svårt att acceptera ett rikt djurliv 
Om allmänheten har en negativ syn på vilt kan det innebära de har svårt acceptera ett rikt djur- och växtliv och att leva sida vid sida med viltet, resonerar trion.
Men forskarna ser stora möjligheter i att Sverige, liksom flera andra länder, nu har flera stora vilda djur än vad som varit känt under historisk tid. De vill därför ha ett samarbete med samhällsforskare om hur ibland ogrundade hotbilder exploateras.
De tre SLU-forskarna heter Carl-Gustaf Thulin och Göran Ericsson, Den tredje författaren, Jonas Malmsten, är biträdande statsveterinär på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.
Deras artikel är publicerad i European Journal of Wildlife Research.