Vargtiken Kynna avlivades med hjälp av signalerna från forskarnas GPS-märkning. I fallet med Tandsjövargarna fick länsstyrelsen i Jämtland nej från vargforskarna när de ville ha GPS-data.
Vargtiken Kynna avlivades med hjälp av signalerna från forskarnas GPS-märkning. I fallet med Tandsjövargarna fick länsstyrelsen i Jämtland nej från vargforskarna när de ville ha GPS-data.

Forskarnej till GPS för skyddsjakt

Personalen som jobbar med avlivningen av vargarna i Tandsjöreviret nekades hjälp av vargforskarna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Vargtiken bar sändare och med hjälp av GPS-signalen från hennes halsband hade avlivningen kunnat starta redan i fredag. Vargforskarna vägrade dock lämna ut GPS-positionerna.

För ganska precis ett år sedan GPS-märktes bland annat hannen och tiken i Tandsjöreviret på gränsen mellan Jämtland och Dalarna. Det var forskarna som försåg vargarna med halsband.

Akuta problem för samebyn
Den gamle hannen i reviret försvann och en ny hanne dök upp. Sedan försköts reviret, så att de fyra vargarna i flocken kom att ställa till stora problem för renägarna i Ruhvten Sijtes sameby.
Trots flera försök att skrämma bort vargarna har de återkommit till renflockarna och i torsdags beslutade länsstyrelsen i Jämtland att vargarna ska avlivas.

SLU nekade information
Eftersom tiken var märkt med forskarnas GPS-halsband vände sig länsstyrelsen till SLU och begärde ut pejlingspositionerna. Men länsstyrelsen fick nobben på sin begäran.
– Det sker en juridisk prövning i samband med ansökningen om att märka vargarna. Enligt SLU finns det inte tillstånd för att använda GPS-märkningen för jakt, berättar Mikael Wallén, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen i Jämtland.

• Men det är ju en av samhället finansierad sändare. Ska inte den kunna användas så att jakten blir så snabb och effektiv om möjligt?

– Det tycker jag. Det var därför vi begärde att få tillgång till pejlingsuppgifterna. Vi har i tidigare fall använt uppgifter från forskarnas sändare för att avliva skadegörande vargar i renskötselområdet, svarar Mikael Wallén.

Kynna sköts med hjälp pejl
Det finns även andra exempel där skyddsjägare fått använda GPS-informationen från märkta vargar, exempelvis i fallet med den vargtik som kom att kallas Kynna och avlivades i Kronobergs län i november 2011.
Beskedet från vargforskarna på SLU fördröjde jakten i Tandsjöreviret i två dagar. Mikael Wallén bedömmer att de tre vargar som sköts i söndags hade kunnat avlivas redan i fredags, om personalen haft tillgång till forskarnas pejluppgifter.
Istället för att direkt flyga till platsen där vargtiken lämnat sina senaste GPS-positioner, fick samebyns anställda börja med att söka spår på marken och ringa området.

Vill avliva snabbt och effektivt
– Vi ska titta närmare på de juridiska aspekterna. Naturligtvis vill vi inom förvaltningen att skyddsjakterna skas utföras så snabbt och effektivt som möjligt, när det tagits beslut om skyddsjakt, säger Mikael Wallén.
Jakt & Jägare har inte lyckats nå chefen för vargforskarna på SLU, Håkan Sand, för en kommentar.
Tiken och två valpar avlivades på söndagen. Nu fortsätter avlivningspatrullen jakten på hannen.

FOTNOT:
En uppföljning av denna nyhet visade att det var länsveterinären som ansåg att det var fel att lämna ut GPS-positionerna för skyddsjakt på de vargar som sändarmärkts i forskningssyfte.
Den nyheten kan läsas här: