Målet med Grensevilt är att lägga en grund för bättre, gränsöverskridande, inkluderande och konfliktreducerande förvaltning av älg, varg och järv i skogarna i Värmland, Dalarna och Hedmarks fylke i Norge.
Fyra forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och fyra forskare vid Høgskolen i Innlandet (INN) i Norge har beviljats medel för att genomföra det treåriga projektet. Det har en budget på 24 miljoner kronor, varav EU har bidragit med nio miljoner.
Vill öka kunskapsunderlaget
– Vi vill öka kunskapsunderlaget för förvaltningen. Vad gäller till exempel varg vet vi massor om åren 1998-2011. Men sedan vargstammen förtätades har vi inte längre grundläggande data, förklarar SLU-forskaren Camilla Wikenros på Grimsö forskningsstation
Hon är projektledare på den svenska sidan och berättar att projektet har fyra delmål.
Forskarna ska börja med att göra en historisk översikt över viltförvaltningen på båda sidor gränsen.
Det andra delmålet är att kartlägga älgars vandringsmönster och se hur det påverkas av vargars predationstakt. Forskarna ska även studera indirekta effekter på älgars beteende och påverkan på vegetationen.
– Vi har nu fått finansiering för att märka älgar igen, säger Camilla Wikenros.
Har vargrevirens storlek ändrats?
Det tredje delmålet är att studera ifall revirstorleken har ändrats i takt med att vargstammen har förtätats.
Och det fjärde delmålet är att få svar på hur vargars predationstakt påverkas av att järv, som är en utpräglad asätare, nu finns i området.
Camilla Wikenros beskriver att forskarna just nu förbereder sig på att GPS-märka älgar, vargar och järvar i området.
– Men projektet har precis startat och väderförhållandena kommer att påverka hur mycket vi hinner i vinter.