Att vi idag kan berätta om den här episoden beror enbart på Hasse och Marie Ericsson från Ransta. De blev vittne till alltihop.
Hasse Ericsson är inbiten jägare och brukar ta familjen med sig i bilen på älgspaning. Det här var vid halvsextiden på eftermiddagen och med i bilen var också parets två barn.
På en liten väg mellan Ransta och Sevalla, mellan Västerås och Sala, mötte de plötsligt en bil som stod stilla med varningsblinkers påslagna. En ståtlig råbock gick i åkerkanten.
I den stillastående bilen satt den ambitiöse amatörfotografen
Lyckats plåta ett lodjur
Juha Leinonen från Sevalla. 40 minuter tidigare hade han lyckats fotografera ett lodjur i närheten.
– Jag fick en bild på det men sedan försvann lodjuret i vegetationen. Jag åkte en bit och kikade efter den men den var borta. Då vände jag bilen och stannade istället och fotograferade råbocken som gick ute på åkern, förklarar Juha.
– Jag tänkte väl också att det måste vara perfekt att spana på bocken, för lon var nog på jakt efter den, tillägger han.
Bocken skuttade och skällde
Han såg också på bocken att den var stressad av lons närvaro. Den tog några rejäla skutt och ställde sig och skällde.
Juha Leinonen satt nu på passagerarsidan i sin bil, med ett stort teleobjektiv och tog bilder. Bocken befann sig snett framför honom, mindre än 100 meter bort.
– Han stod ganska långt ut i vägen, så vi saktade ned rejält när vi passerade honom. Då ropade Marie plötsligt ”ser du lodjuret?” Jag stannade och tittade. Jo visst, det satt ett lodjur i skogen, 150 meter snett bakom fotografens bil, kanske 50 meter från vägkanten, och spanade på samma råbock, säger Hasse Ericsson.
Ett lodjur 15 meter bakom bilen
Men det var inte den lon som Marie sett, utan ytterligare ett lodjur som hoppade upp ur diket – bara 15 meter bakom Juha Leinonens bil. Hade han tagit av teleobjektivet och vridit på huvudet, så hade han nästan kunnat fotografera ett lodjur med vidvinkelobjektiv.
– Det var ett ungdjur och den stack upp i skogen igen med en väldig fart och passerade lodjuret som satt längre upp i skogen, berättar Hasse Ericsson.
Juha Leinonen och två lodjur spanade alltså på samma bock.
Hasse Ericsson backade tillbaka sin bil för att göra Juha uppmärksam på vad som utspelade sig bakom hans bil.
– Han var väl koncentrerad på vad han gjorde, för vi fick ingen kontakt med honom förrän Marie hoppade ur bilen och gick runt och pratade med honom, säger Hasse Ericsson.
Smög ut en bit
– Jag trodde först att det var någon som blivit nyfiken när de sett teleobjektivet. Jag var väldigt orolig för att de skulle störa lodjuren – om de var kvar i området. Men när hon sa lo, så förstod jag snabbt vad som var på gång. Jag lyckades smyga mig ut en bit i terrängen och fick en till bild på lon. Den blev inte lika bra som den första bilden, det blev mest en katt som sitter rakt upp och ned på rumpan, säger Juha Leinonen.
Hasse Ericsson tror att det kan ha rört sig om hona med unge som var ute på jakt tillsammans. Kanske var ungen på väg att försöka runda bocken och stöta den mot mamman.
Het plats för att hitta vilt
– Platsen är en välkänd viltväxel, det har setts lodjur där förut, säger Hasse Ericsson.
Han och familjen fick sig en naturupplevelse utöver det vanliga den här söndagseftermiddagen.
Och Juha Leinonen fick sitt livs första bilder på lodjur.
– Jag har gjort mina rundor då och då och spanat. Det här var verkligen en upplevelse, säger Juha Leinonen.
Han är mycket tacksam för Hasse och Marie Ericsson verkligen gjorde honom uppmärksam på lodjurens närvaro.
Europas tätaste lostam
Osannolik historia, alltså, men för jägare har den en allvarligare klangbotten. Här sågs fler lodjur än rådjur på en och samma plats. Västmanland har till ytan den starkaste lostammen i Europa. Kanske blir lodjursobservationerna fler än rådjursobservationerna överallt i länet i framtiden.