Går vidare om Junselevargarna

Ledningen Svenska samernas riksförbund tar emot beskedet om fördröjd skyddsjakt på Junselevargarna med bestörtning.
– Eftersom vi inte får saken prövad inom rimlig tid av svenska domstolar, måste vi undersöka om vargarna kan avlivas med stöd av polislagen eller Europadomstolen för mänskliga rättigheter, säger Jenny Wik-Karlsson, jurist vid Svenska samernas riksförbund.

Enligt Kammarrätten var det riktigt av Naturvårdsverket att bevilja skyddsjakt på vargarna i fjol. Skadorna var allvarliga och det fanns inga alternativa åtgärder att sätta in.
– Jag skulle tro att skadorna är exakt lika stora i år som i fjol. Men eftersom det inte finns något regeringsuppdrag i år, att bevaka vargarna, är det ingen som följt dem och kartlagt vad de gjort, säger en person med insyn i ärendet.

Skyddsjakten stoppad
Renskötarna i Vilhelmina sameby vittnar dock om stora skador. Man har inte lyckats hindra renar från att vandra in i reviret och där stressas nu dräktiga vajor och hjordarna skingras.
Trots det stoppade Förvaltningsrätten den nya skyddsjakt som samebyn sökt och som Naturvårdsverket beviljat. Förvaltningsrätten tog beslut efter överklagningar från vargföreningar.
Besked från Förvaltningsrätten kommer inte förrän tidigast den 20 mars, fem veckor efter att skyddsjakten skulle ha startats.

”Systemfel”
På Svenska samernas riksförbund befarar man nu att ärendet förhalas så att vargarna inte blir avlivade i år heller. Kanske föds det också valpar i reviret i vår och området får en hel flock till kommande vinter.
– Det är systemfel när enskilda människor inte kan skydda sin egendom, trots att de fått rätt i domstol. Vilhelmina södra sameby har gjort alla rätt och agerat helt enligt spelreglerna. Det är så otroligt ledsamt att de inte får en chans att få saken prövad inom rimlig tid, säger Jenny Wik-Karlsson.

Utreder alternativa väger
Polislagen ger polisen möjlighet att fatta beslut om avlivning av vilda djur som ställer till skada eller utgör ett hot mot liv och egendom.
– Vi ska utreda hur polisen ser på saken, men också om det är möjligt att få saken prövad i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, säger Jenny Wik-Karlsson.