• Nordic Sportsman

Fotograf/Copyright: Mikael Moilanen

Snabb men snäll. Griffon nivernaisen Asterix ser nästan ut att förstå att han är huvudrollsinnehavare i konflikten om drivande vildsvinshundar. Här är han fotograferad i ett möte med radiostyrt vildsvin, på en mässa.

Gräl om drivande vildsvinshundar

AktuelltPublicerad: 2010-10-06 18:28

Det har uppstått konflikt om drivande vildsvinshundar i Sverige.
– Griffon nivernais och fauve de bretagne är för stora och snabbsprungna, säger Kjell Bräster vid Kennelklubben och får medhåll av yrkesjägaren Per "Bula" Kristoffersson.
Uttalandet väcker starka känslor hos företrädarna för de olika drivande vildsvinshundarna i Sverige.
– Om griffon nivernaisen är snabbsprungen, så slutar det med att det blir ståndskall. Till skillnad från många spetsraser saknar de helt skärpa och ger sig inte på viltet, säger ordföranden i föreningen för griffon nivernais i Sverige, Mikael Östlund.

För några veckor sedan genomfördes en utbildning av domare som ska döma drivande vildsvinshundar. Man höll till i ett tio hektar stort hägn i Boda. En fauve de bretagne och en griffon nivernais släpptes var för sig.
– Båda hundarna var så snabbsprungna att vildsvinen gick till attack. Om detta hade hänt utanför hägnet och med äldre vildsvin, provsvinen var bara 20 månader gamla, hade båda hundarna sannolikt skadats allvarligt, säger Kjell Bräster i SKK:s jakhundskommitté.
Han menar att dessa hundars arbetssätt inte är bra varken för dem själva eller vildsvinen.
– Ett vildsvin är inte skapt för att fly undan långa sträckor, säger Kjell Bräster.

”Inga jaktprov före 1 oktober”
Han är också oroad över vad som händer som snabbsprungna drivande hundar sätter av efter rådjurskillingar.
– Det kommer inte att bli fråga om att släppa dessa hundar på jaktprov 1 augusti. Jag är beredd att gå till Naturvårdsverket för att få beslut om att det är 1 oktober som gäller. Här kan man tänka sig att vi kommer att kräva intyg på att de är rådjursrena för att få delta vid jaktprov, säger Kjell Bräster.
• Då lär väl konsekvensen bli att man kräver intyg om rådjursrenhet av alla större jakthundsraser som släpps?
– Spetsar har ett annat sätt att jaga, svarar Kjell Bräster, som inte vill kommentera saken ytterligare.
Han poängterar att inga beslut är tagna i ärendet. Bräster vill se utspelet som en start på ett samtal med företrädarna för de drivande raserna.

Ännu mer kritisk
Yrkesjägaren Per ”Bula” Kristofferson deltog den aktuella dagen i hägnet i Boda. Han ingår inte i någon beslutande instans, men han är yrkesjägare med lång erfarenhet och Kjell Bräster hänvisar till honom i frågan om drivande vildsvinshundar. Kristoffersson går ännu längre i sin kritik mot de drivande vildsvinshundarna.
– Jag har 30 års erfarenhet av drivande hundar och det jag sett av drivande vildsvinshundar gör mig väldigt skeptisk. När det gäller nivernais och fauve de bretagne, så handlar det om hundar som är alldeles för snabbsprungna. När ett vildsvin sätts under sådan press kommer den snart att stanna och ta strid. Då hinner en hund som väger 30-40 kilo och har svårt att försflytta sig i sidled inte undan utan kommer att få ohyggligt med stryk, säger Bula Kristoffersson.

Värnar svensk löshundsjakt
Han menar att det är fel att importera nya jakthundsraser med helt nya egenskaper till Sverige, när det finns raser som enligt honom fungerar bra på vildsvin.
– Jag ser inget behov av att vi tar in raser som har stor lust att också jaga klövvilt. Vi måste vara rädda om den svenska löshundsjakten, som är den hundjakt som är minst reglerad i världen, säger Bula Kristoffersson.
Han pekar på att nivernaisen, men också kopoven, är en utpräglad packhundar. Det är en jaktkultur som inte är accepterad i Sverige.
– Ta inte in raser innan vi utvärderat vad vi behöver i Sverige, säger Kristoffersson.

”Lurade valpköpare”
Han gillar inte ens drevprovsverksamheten med vildsvinshundar. Att han utbildat sig till domare beror enbart på att han ser en chans att påverka utvecklingen.
– Mest tycker jag synd om de jägare som köpt hundar av de här raserna. Jag kan tycka att de blivit lurade. Men om det i slutändan skulle visa sig att jag har fel, så lovar jag att vara den första som lyfter på hatten och ber om ursäkt, säger Bula Kristoffersson.
Jim Lundqvist, ordförande i Svenska kopovklubben, är mycket upprörd över utspelet om de drivande vildsvinshundarna.

”Jämför med ställande hundar”
– Vi har känt oss motarbetade från allra första början. Kritiken kommer från människor som inte har någon bred erfarenhet av drivande vildsvinshundar - de jämför hela tiden med sina ställande raser. Man kan inte döma ut hela raser utan måste titta hur de olika individerna fungerar, säger Jim Lundqvist.
Han framhåller att Kopovklubbens målsättning är att kopov som släpps på jakt i Sverige ska vara rådjursrena och ha intyg på det.
Mikael Östlund, ordförande i föreningen för Griffon Nivernais, är också kritisk till uttalandena från Bräster och Kristoffersson.

Efterlyser grundlig utredning 
– Man kan inte döma ut hela raser på erfarenheterna av två individer - och dessutom efter incidenter i ett hägn. Här måste det göras en ordentlig kartläggning - hur vanligt är det att griffon nivernais och fauve de bretagne skadas under jakt. Det går att få fram via försäkringsbolagen. Min erfarenhet är att nivernaisen ska vara spårnoga och kan ligga flera hundra meter efter vildsvinen, säger Mikael Östlund.
Hunddressör Dennis Andersson menar att Bräster och Kristoffersson missbedömt de båda franska raserna.

Nosade på kultingen 
– Det här är raser som till skillnad från spetsarna har måttlig skärpa och bytesmedvetenhet. Jag har själv sett nivernaiser som kommit i kapp vildsvinskultingar och bara nosat på dem. Argumentet att de är för snabba förstår jag inte. Då blir det ståndskall, eftersom nivernaisen också är en ställande hund, säger Dennis Andersson.
Han menar att det är fullständigt fel att bygga ett omdöme om två hela raser på iakttagelser av två individer i ett hägn. Däremot hälsar han ett krav på hjortdjursrenhet välkommet.

Funkar inkallningen?
– Alla hundar som jagar hjortdjur felaktigt ska omedelbart kopplas. Men hur många kan kalla in sin hund under jakt? Ett intyg på hjortdjursrenhet är enda vägen att gå, säger Dennis Andersson.
Regeringen har fäst speciell uppmärksamhet på etiskt användning av hundar vid jakt. Kjell Brästers och Bula Kristofferssons ord kommer sannolikt att väga tungt i sammahanget. Det skrämmer Dennis Andersson.
– Nu är det väldigt viktigt att vi snabbt kommer igång med Specialklubben för drivande vildsvinshundar och kan ge vår syn på saken. De här uttalandena kan inte få stå oemotsagda, säger Dennis Andersson.

Drivande och ställande. Griffon nivernais både driver och ställer vildsvin, som Coffee på bilden. Nu kommer kritik mot att rasen är för snabbsprungen.

Kommentarer

Klicka här för att skriva en kommentar

Din kommentar kommer att granskas innan den visas i listan med kommentarer.

Skriv en kommentar

Dina uppgifter

Dina uppgifter

22. Döm inte ut raser... Döm ut individer.

2010-10-24 13:35

Ett stort problem vi har är att folk inte vågar stå för sina för "skarpa" hundar, och döma ut en ras innan den etablerat sig verkar befängt. Det finns många hjälpmedel för hund att(ex. munkorg) ha, om man inte vill att hund skall skada vilt eller sig själv, men det är alltid upp till hundägaren och bestämma om denne vill betala dyra omkostnader för vård vid te.x grisskador på hunden vid flera tillfällen..Men då tar iallafall inte djuret skada, och det är väl huvudsaken, Att viltet skall lida så lite som möjligt. Vi behöver skarpa hundar i vissa lägen( ex eftersök,attackhund) så se till att vara noga med att sätta hunden efter vad den presterar istället, men framförallt,INTE ha bråttom att släppa unghunden innan den är mogen, för mognaden är individuell också!

21. Ställ krav på jaktarrangören

2010-10-24 13:34

Om det ställs krav på jaktarrangören att endast lämpliga hundar används och i lämpligt antal per såt (max2st) så gallras det med automatik bort alla dessa odugliga
medspringare och fega påhejare som inte klarar att jaga själva

20. Fakta om Griffon Nivernais

2010-10-21 09:11

Med anledning det senaste tidens debatt och frågor om hur denna ras jagar så kommer här en sammanställning:
Griffon Nivernais är en drivande hund med ställande egenskaper. Denna hund skall BARA jaga vildsvin och ingenting annat, detta är det budskapet vi ger till våra medlemmar samt blivande valpköpare. Men det finns vissa Nivernais som även jagar björn och lo.
Nivernais har stor dådkraft och liten skärpa. De har väldigt kraftigt ställda bakben som påminner lite om en hare, detta innebär att de är mycket snabba att ändra riktning vinkelrätt och på det sättet undkomma vildsvinen. Om grisarna skenar kommer hunden att bli efter för att de är så spårnoga, detta resulterar i att de släpper efter max ca 1km. Nivernais är snabb och gör skenanfall mot grisarna som sedan vänder om och försöker jaga iväg hunden, detta är det bästa en Nivernais vet! För snabbt som ögat är hunden tillbaka och retar grisen igen. Detta brukar sedan sluta med ett fast ståndskall.
Den har ingen bytesmedvetenhet utan är precis som en stövare – det är jakten som är belöningen. Detta innebär att de inte går fram och luggar grisen, de tar inga smågrisar, de biter inte heller vildsvinen. Det fungerar inte att ruska i ett vildsvinsskinn för detta tycker dom är helt ointressant.
För de som tvivlar så är ni välkomna att deltaga vid en jakt med injagade Nivernais och där se hur de jobbar i verkligheten (eller så kan vi komma och släppa på era marker), bygg era erfarenheter på fakta och med era egna ögon. På nätet finns det flera filmer som visar hur dessa hundar jobbar, om ni tittar på dessa filmer så ser ni att de inte går in i några närkamper som vissa skarpa hundar gör. Känner bara till att en enda hund skadats vid jakt och det var en galt som smög sig på när en Nivernais skällde ståndskall och detta slutade med ett veterinärbesök, detta hände på en mark som har en väldigt tät vildsvinsstam.
Det finns bara ca 25 hundar som är injagade och resten är unghundar, av dessa 25 är det 3st som startat på diplomtestet och samtliga 3 blev godkända!!! En godkännandegrad på 100% mot de ca 20% som normalt blir godkända på Mamima, Ser man till rasen som helhet så tror jag ingen annan ras kommer i närheten av denna godkännandegrad eller utfallet i % då hela 12% är diplomerade! Hur detta är möjligt av hundar som enligt vissa bara kan jaga ihop i en stor flock, begriper inte jag.
Har inte varit på någon jakt där passkyttarna INTE har varit imponerade över hur dessa hundar jobbar med vildsvinen. Här kommer lite citat från passkyttar: ”F-n vilket skall! De är så att talltopparna svajar. Vad bra de jobbar med grisarna. Vad spårnoga de är. De är ju precis som en harstövare! Man behöver inte frysa på passet med dessa hundar i skogen!”.

Men vad vet jag, fakta kan ju vara fel? Det jag och alla andra Nivernais ägare upplever i skogen stämmer tydligen inte med verkligheten? För man behöver tydligen inte se hur dessa hundar fungerar vid riktig jakt för att döma ut dem. Att vi i Sverige jagar in hundarna som självständiga fungerande hundar spelar ingen roll, för enligt vissa så är de ändå inget annat än packhundar?
Tydligen så är de så otympliga att de kommer att skadas - Statistiken visar något helt annat?
De är för snabba för att jaga vildsvin och så blodtörstiga att de tar kid och dovkalvar? - Har inte sett någon Nivernais som har behövt munkorg, har ni?
I Sverige har vi på kort tid har vi blivit experter på området med vildsvinshundar och snabbt konstateras det att allt avelsarbete som skett i andra länder i hundratalsår är helt felaktigt?
Det enda som vi håller med om och som vi alltid hävdat är att dessa hundar inte skall jaga rådjur.
Griffon Nivernais är en vildvinsspeciallist!

19. Befängt och ogenomtänkta uttalanden!

2010-10-19 09:06

Jag tycker denna kritiken är ytterst ogenomtänkt och man ska "inte kasta sten i glashus". Den enda gången jag sett ett vildsvin skadas av hund var när en GRÅHUND tog en kulting! Men jag dömmer inte ut en ras för det, har jagat med många bra ställande hundar också. Men denna INDIVID fick packa ihop och åka hem, bums...

18. Drivande vildsvinshundar

2010-10-16 15:52

Varför vill många marker med gott om gris inte ha ställande och stötande hundar, dom VILL ha drivande hundar pga. att dom INTE är så tuffa mot viltet....

17. "Bula" borde ej utala sig om något han tydligen ej vet något om

2010-10-10 22:00

Att påstå att en nivenais inte kan flytta sig i sidled då har man ej sett den i acktion,för övrigt väger en tik ca 24 kg.Jag har 6st 1:klass valpar,ock de som köper dem lovar jag ej blir lurade eller besvikna.Föv har vad jag vet ingen Nivernais blivit skadad än.

16. Problematiken löser sig själv

2010-10-09 10:31

Inom en snar framtid så har det här promblemet löst sig själv. Alla hundägare som har lite innanför pannbenet slutar att släppa sina hundar p.g.a vargen och övriga, som släpper sina hundar lösa mister dom. Då har man uppnått det mål man eftersträvar, nämligen att få bort jägarna från skogen. Att s.k experter som dessutom ska´ kalla sig jägare motarbetar övriga jägare är för mig oförståeligt.

15. Olämpliga hundraser o SKK

2010-10-08 11:09

SKK har i kamphunddebatten fattat ett kontroversiellt beslut ang att det inte finns några raser som är olämpliga, bara olämpliga hundägare, trots att incidenter med bitna människor av raser av kamphundstyp ökar för varje år Men här gör SKK en helomvändning och dömer ut hela raser på enstaka individers beteende, dessutom i en icke naturlig jaktsituation. SKK anser tydligen att det är etiskt mycket värre om hundar eller rådjur blir bitna än när människor blir det....
Logik???

14. Finns några filmklipp

2010-10-08 08:55

Kikade på youtube på just denna ras när den jagar vildsvin i både häng och i det vilda. Där var dom då inte för skarpa på något sätt. Höll bra avstånd och hade ståndskall på grisarna. Så man kan inte döma ut rasen bara för att just dessa hundar var lite väl skarpa.

13. tror inte d hundraserna d e fel på.

2010-10-07 22:58

Tror inte d e dessa nämda hundraserna d e fel på. D e ett Hundägar-problem. Man köper en valp o tror att den kommer bara jaga vildsvin, Många har inte tiden o orken att ta ur hunden t,ex Rådjur. Men släpper dom ändå. D som irreterar mig o många jag känner är när Högstälda hundar driver rådjur under långa perioder o d e ofta nämda raser man hört o sett jaga Rå. Köpa en Högställd Drivande gris-Hund kan vara minst lika svårt som att få t,ex en Rådjurs-galen Finne Rå-Ren = 1-3 år med miltals Löpning o Gormande och Huvudvärk.... Väldigt många vet nog inte om d.

12. Etik ?

2010-10-07 22:58

Vilket kvalificerat skitsnack , bra att disskusioner förs men att smutskasta hela raser är O-ETISKT.
Hur många rådjur blir tagna av tysta snabba (STÄLLANDE)Laikor varje år tex...
man kan göra listan lång ang. vilka raser som är lämpliga till vad.
I sista änden är det alltid upp till hundägaren att ta hänsyn till vad man släpper för hund och vid vilket datum som lämpar sig för att släppa, är hunden rådjursren så är det ju ok att starta innan 1okt.
Men att som Bräster vill, förbjuda specialister (drivande)att släppas på vildsvin innan 1okt är rena kommunistfasoner.
Jagar själv med Jämte(rr)släpps 1 aug ,kopov(rr)släpps 1 aug,samt en blandras som jagar allt och således släpps först den 1okt.
allt enligt gällande föreskrifter , bättre att informera och TYDLIGT poängtera vad vi har att rätta oss efter idag , än att komma med förbud.
Det blir lika dumt som att förbjuda bilar för att en del kör onyktra....

11. Griffon fauve de bretagne

2010-10-07 19:26

Hallå! Jag har en Griffon fauve de bretagne och har jagat en hel del räv och vildsvin med honom (Griffen). Hans drevsätt är väldigt spårnoga och kommer sällan i kontakt med drevdjuret, skjuts det för honom så ligger han ofta 2 - 4 min. efter när han kommer fram till skottplatsen. Hans drevdjur brukar bukta bättre än vad rådjuren gör för min Petit basset griffon vendelen. Skulle drevdjuret stånda så försöker han få loss det med sitt otroliga läte, han går inte närkontakt!

10. hmm

2010-10-07 14:47

om man nu har så lång erfarenhet av hundar måste man väl ändå lärt sig att är inte rasen av hund utan hunden som indevid om den passar eller ej.
Vad gäller kopov har jag inte träffat på någon som inte jagar gris??
Sen gäller drivande hundar så är varken laika gåhund eller jämte det dom är ställande raser så vart dom kom med i sammanhanget fattar jag inte??
Sen gå på ett hägntest hur hundarna är hmm inte är dom som i det fria iallafall.

9. Självutnämnda experter finns det gott om

2010-10-07 13:33

Hur kan man över huvudtaget yttra sig om en hundras lämplighet efter ett antal släpp i ett hägn? Den eller de peroner som gör det har uppenbarligen på förhand en klar och bestämd uppfattning om vad dom ska tycka. Jag betvivlar inte herrar Brest och Bulas långa erfarenhet vad beräffar hundjakt, men deras tvärsäkra slutsatser i detta fall, tyder på att dom har mycket kvar att lära, precis vad de flesta, betydligt mer ödmjuka jägare redan känner till, nämligen att man blir aldrig expert inom jakt, det finns alltid nya infallsvinklar, och det gör jakten än mer spännande.
Att kalla Nivernais för snabbsprungen kan nog äga sin riktighet, i likhet med såväl Jämthundar, Laikor m.fl., men till skillnad från många av de spetsraser (är f.ö. själv ägare till en Jämthund) som herrarna förordar, så har vi än så länge inga rapporter om att dom springer och tuggar på kultingarna under pågående drev, vare sig från Sverige eller Frankrike. Efter ett år som detta med ombrunstning och ett onormalt stort antal småkultingar på skogen finns det kanske rent av skäl att införa ett aggrisivitetstest på våra grishundar, eller? Aj då, där trampade jag visst på en öm tå.

8. Svenska raser

2010-10-07 13:32

Ge mig ett exempel på svensk ras som är lämpad för vildsvin.
Tjt, Wachtel, Gråhund (norsk), Laika går bort. De är inte svenska raser. Om Ni tror att det enbart är jämtar som kan jaga vildsvin så har Ni helt fel. Se på skadestatestiken vad gäller jämtar och vildsvin. Den är inte rolig.

7. Nya raser är inte enbart av godo

2010-10-07 12:41

När man ser på de "nya" raserna som poppar upp blir jag betänksam. Ta ex kopov som skulle vara en ren vildsvinshund, de flesta jag träffat är inte ens jakthundar! De ännu nyare raserna är sparsamt använda som jakthundar nere i Europa, och det finns några undantag. Sannorlikheten är därför större att man tar in en massa skithundar och marknadsför som exemplariska på vildsvin.
Nu har vi ju raserna här och då är det väl inte mer än rätt att de utvärderas av kompetent folk som Bula och Bräster i det här fallet.
Dåliga jakthundraser rättfärdigas inte av att det bildas en klubb som kallas för något som anspelar på att de representerar hundraser som lämpar sig för vildsvinsjakt mer än någon annar ras.
Nivernais kommer säkert att ta samma väg som kopoven upp som en sol och ner som en pannkaka.

6. Hur är det egentligen.

2010-10-07 08:34

Är vildsvinen ett problem för samhället idag eller inte, för just nu verkar det onödigt mycket bråk om påvens skägg. Där det framgår, trots att grisens framfart risas överallt i framförallt pressen, dom som aldrig är i skogen. Att det finns förslag till förbud och ogenomtänkta regler som inte precis underlättar jakten, på dessa djur, så hur var det nu igen, är grisen ett problem eller inte. Jag tror mig säkert veta att dom som jagar gris seriöst vet vad som är bäst för ett possitivt resultat.

5. Mycket tyckande

2010-10-07 08:09

och lite vetande verkar det som från bägge lägren.Troligen har dock förespråkarna mer på fötterna i det
här fallet, dock efter så kort tid i Sverige med dessa hundar
behövs nog mer erfarenhet av användandet innan bu eller bä kan bestämmas...

4. Ytterligare kommentarer

2010-10-07 07:54

Det här är mycket viktiga beslut ska fattas på rätt grunder och med riktiga fakta, inte tycke och smak och hypotetiska teorier. (Dessutom är det en enskild händelse som dessutom skett i ett hägn. Som vi alla vet är inte ett hägn likvärdig med riktig jakt.) Men detta räcker för att döma ut alla drivande Vildsvinshundar, det som är så skrämmande är att det är de sakkunniga som uttalar sig om detta.
Att drivande hundar skulle ha lättare att ”ta” kid och kalvar är ett rent ut sagt löjeväckande påstående, taget helt ur luften och baserat på okunskap och ett visst mått av ren och skär dumhet. (Med det senare menar jag, tendenser bland vissa, jägarkåren med kanske upp till 15 års erfarenhet av grisjakt, försöker diktera vad som är rätt och fel vid grisjakt utan att ta in lärdom från t.ex. Frankrike (och övriga Europa) som har haft en levande jakttradition på vildsvin med hund i nästa 600 år och idag faktiskt har jaktetiska regler som är väldigt lika de vi har i Sverige.)

Angående påståendet att Nivernais skulle vara en packhund; Hur kan det då komma sig att de 3 Nivernais hundar som startat på diplomtestet på Mamima klarade sig ”trots att de är packhundar och alldeles för snabba”? Dessutom så var Lars Schepler mycket imponerade över hur de arbetade?

3. Svenska raser

2010-10-06 23:37

Tittar man på vetrinär statestiken så skulle jag nog inte välja jämthund för grisjakt

2. Inte underbyggt

2010-10-06 23:37

Spontant känns hela artikeln dåligt underbyggt och mera som ett sätt att få igång en diskussion om olika rasers vara eller inte vara.
För att döma ut eller rosa en hundras fordras / krävs ett enormt stort underlag.
Artikeln är i det fallet ett skämt.
Gör vederhäftiga "tester" och redovisa dessa.
- Skit i skitsnacket-

1. Lite intresserad!

2010-10-06 19:58

Svenska jakt-hund-raser som är lämpade på vildsvin? Den enda rasen jag kan tänka mig är jämthund! Eller finns det fler, Norsk älghund grå, Tysk jakt terier, eller Karelisk björn hund?
Det vore intressant att få veta vilka SVENSKA hund-raser vi har, som är lämpade på gris .....

  • Annons Hylte lantmän
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsBearplay AB
  • AnnonsNordic Sportsman
  • AnnonsPolaris Skandinavia
  • AnnonsFähallen Jakt AB