Inför årets jaktsäsong stod alla inblandade på Holmens skogs omkring 60 000 hektar i trakterna kring Kolmården i Östergötaland inför stora problem:
• Bolaget brottas med svåra betesskador och ödelagda föryngringar.
• Mycket tyder på att viltet svälter och älgkalvar med slaktvikter nedåt 12 kilo har noterats.
• Jägarna stod inför den mycket tuffa uppgiften att halvera hjortstammarna, vilket exempelvis skulle betyda en avskjutning på 55 kronhjortar per 1 000 hektar.
Och nu kan man dessutom lägga till ett snödjup på en halvmeter eller mer.
Når halvvägs
– Tyvärr kan vi konstatera att vi inte klarar målet, men jag vill ändå påpeka att alla inblandade har gjort ett jättejobb. Det är helt enkelt snön och kylan som ställt till det för oss, säger Jonnie Friberg, förvaltare på Holmen Skog.
Fortsätter vädret på samma vis som hittills bedömer Jonnie att man når ungefär halvvägs. Det är förvisso en 50-procentig ökning jämfört med förra året, så han bedömer att man nu är på rätt väg.
– Att vi inte når målet innebär att problemet förskjuts framåt. För bolagets del kan vi kanske leva med ytterligare något år med alldeles för hård betning, eftersom de ungskogar vi har redan är förstörda.
Synd att djuren svälter
– Men jag tycker det är synd att viltet ska svälta. Och det är tragiskt att kött går till spillo på det här viset genom magra djur, samt djur som dör och ruttnar bort i skogarna.
Samtidigt som den hårda vintern försvårar jakten, så kommer också en hel del djur att duka under av samma orsak – eller drabbas av en lägre reproduktion under nästa år. Det gäller i synnerhet dovhjorten, som ju inte är riktigt anpassad för nordiskt klimat, men också älgen där man redan konstaterat vikande slaktvikter och extremt små och magra kalvar.
Intressant problematik
Helt nyligen gjordes en flyginventering på delar av bolagets skogsinnehav. Man räknade ihop 83 älgar, varav endast 14 var kalvar. Jonnie Friberg konstaterar också att samma bild målas upp av jaktlagen: Ont om kalv och dessutom små kalvar.
Problematiken utanför Kolmården är intressant på flera vis och har även intresserat forskarna på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Till exempel är inte älgstammen anmärkningsvärt hög (förra vintern 7–10 djur per 1000 hektar) – men ändå pekar bland annat DNA-undersökningar på att det är älgarna som står för 75 procent av tallbetningen och större delen av granbetningen. Teorin är att det det är kronhjortsstammen – som på delar av området är 50 djur per 1000 hektar – som tvingar älgarna att ändra sina matvanor.
ÄBIN fungerar inte
Oavsett vem som orsakar det höga betestrycket, är det alltså älgen som orsakar de mesta av skadorna.
Holmen Skog noterar också ett annat fenomen: Nämligen att vinterbetningen faktiskt minskar, men att det kompenseras med råge av betydande försommarbetning.
– Skulle vi göra en vanlig ÄBIN (älgbetesskadeinventering) här så skulle den visa på minskade skador. Det beror på att en stor del av skadorna uppkommer efter inventeringssäsongen, säger Jonnie
Hans hypotes är att en snörik vinter faktiskt skyddar ungskogen och plantorna och tvingar älgen till att sidoskottsbeta på lite större träd. I vart fall under de förhållanden som råder nordväst om Kolmården. När snön sedan smälter drabbas även de mindre träden av betning, när inga andra alternativ finns.
Avlivning, inte jakt
Nu hoppas Holmen för det första på bättre väder.
När det gäller kronhjorten så bör den jakten kunna bedrivas även fortsättningsvis, även om det inte är någon tilltalande jakt att skjuta djur vid deras foderplatser.
– Det blir ju mer en sorts avlivning och slakt, konstaterar Jonnie som också berättar att bolaget ansökt om skyddsjakt på hind och kalv under februari.
Farligt för hundarna
När det gäller älgen blir det däremot svårare att jaga i den djupa snön. Älgarna finns inte vid några foderplatser och det går inte att släppa några hundar – trots att länsstyrelsen i Östergötaland, till skillnad från många andra länsstyrelser, bara avrått från hundjakt.
– Det är ju hundarna det är farligt för nu, inte viltet. Jag är faktiskt lite förvånad över alla hundförbuden runt om i landet, säger Jonnie.
– Min erfarenhet är att jägarna är väl medvetna om riskerna med exempelvis hård skare. Vi är alltid skyldiga att inte utsätta viltet för onödigt lidande. Därför känns Östergötalands beslut; att varna och rekommendera – inte förbjuda – som en väl avväg åtgärd.
– Det kan ju faktiskt uppstå ett läge i januari där vi kan använda älghundar. Det behöver vi.