– I Amerika ligger man 10-15 år före oss i Sverige i projektet att restaurera vargstammen. Jag vill studera hur de växande vargstammarna där har tagits emot av olika kategorier av befolkningen. Jag vill se vad som varit bra och vad som varit mindre bra, säger Bertolof Brännström.
Han har tilldelats 25 000 kronor i ett stipendium från Journalistfonden för vidareutbildning. Någonstans i månadsskiftet september-oktober åker han.
30 år som journalist
Bertholof Brännström är journalist sedan 30 år tillbaka och har förflutet som chefredaktör för facktidningen Journalisten och nyhetschef och reporter på Västerbottenskuriren. I dag är han frilansjournalist.
– Som reporter har jag intresserat mig för bevakning av jakt, fiske, naturresurs- och landsbygdsfrågor, eftersom det är viktiga frågor i här i glesbygden. Jag är varken jägare eller medlem i någon av de organisationer som värnar vargen, utan jag är samhällsjournalist, säger Bertholof Brännström.
”I samklang med folkopinionen”
Under sin USA-resa kommer han att försöka söka upp de främsta amerikanska vargforskarna, bland miljösociologen Tom Heberlein.
– Han har tittat väldigt mycket på människors attityder till varg. Heberleins tes är att uppbyggnad av en vargstam måste ske i samklang med folkopinionen, säger Bertholof Brännström.
Heberlein har studerat den svenska vargfrågan ingående och gett ut en rad publikationer tillsammans med svenska forskare. I vetenskapliga artiklar, tillgängliga på nätet, pekar han på att negativa attityder till vargen blommar upp när vargen börjar döda tamdjur och uppträda oskyggt för människan.
En biologisk fråga
En biologisk frågeställning finns dock med i bagaget när Bertholof Brännström åker till USA i höst. Han har fastnat för den ”bomb” Diane Boyd släppte under Vargsymposiet i Vålådalen i år.
– Hon menar att den vilda vargen är anpassad för det vilda livet medan djurparksvargen är anpassad för fångenskap. Boyd hävdar att det finns en skillnad, trots att det är valpar som sätts ut, säger Bertholof Brännström