Den grundliga utvärdering som riksdagen beslutade om 2001, vad vargen kostar landets befolkning, lyser fortfarande med sin frånvaro.

" /> Han leder ”diskussion” om vargproblem
  • Knivar_nu

Han leder ”diskussion” om vargproblem

AktuelltPublicerad: 2012-05-30 13:51

Regeringen utökar Vargkommitténs uppdrag. Under ledning av ordförande Peter Egardt ska kommitténs ledamöter "diskutera" hur rovdjuren drabbar människor socialt och ekonomiskt.
Den grundliga utvärdering som riksdagen beslutade om 2001, vad vargen kostar landets befolkning, lyser fortfarande med sin frånvaro.

I den förvaltningsplan för varg som just nu är ute på remiss hos en rad organisationer i landet, påminner Naturvårdsverket vad riksdagen beslutade 2001.
”Etappmålet för vargstammen i Sverige skall vara 20 föryngringar per år, vilket motsvarar totalt ca 200 individer. Då detta etappmål uppnåtts skall en grundlig utvärdering av vargförekomstens effekter genomföras. Därefter beslutas om ett eventuellt nytt etappmål eller en miniminivå.”

Enskilda försöker utreda
I december 2008 uppnåddes det första etappmålet på 200 vargar. Naturvårdsverket meddelade regeringen, men någon grundlig utvärdering är fortfarande inte gjord. Däremot kämpar enskilda, bland annat eftersöksstrejkarna i Svenljungagruppen, med att få fram konsekvensanalyser.
Många förväntade sig att rovdjursutredare Lars-Erik Liljelund skulle presentera en djuplodande socio-ekonomisk utredning. Men i dag säger Liljelund att det aldrig var hans uppdrag.

Motstridiga beräkningar
– Jag skulle ”beakta” de socio-ekonomiska effekterna. Vi gjorde försök med seminarier och expertgrupper. Min enkla fråga var ”vad kostar en varg?”. Glöersen på Jägareförbundet hade uträkningar som visade att vargar åt si och så mycket, som kostade si och så mycket om man tittade på saluvärden i affärer eller på restauranger, säger Lars-Erik Liljelund.
– Jag dömer inte ut sådana beräkningar, men de ”höll inte” i sammanhanget. För samtidigt fanns det andra människor i min expertgrupp som hävdade att det gav två miljarder i vinst att ha rovdjur i skogen, tillägger Lars-Erik Liljelund.

”Kom aldrig i mål”
Han betalade nationalekonomer i Umeå, för att de skulle svara på vad en varg kostar.
– De kom aldrig i mål med sitt arbete, säger Lars-Erik Liljelund.
När Jakt & Jägare kontaktar miljöminister Lena Eks pressekreterare, Erik Bratthall, för att fråga varför ingen utredning gjorts, trots att etappmålet på 200 vargar passerats för länge sedan, berättar han om det kommande regeringsbeslutet på torsdag nästa vecka.
– Regeringen tar beslut om att utöka Vargkommitténs uppdrag, säger Erik Bratthall.
Han hänvisar frågor till miljöminister Lena Eks stabschef, Mattias Johansson.

Ingen utredning
– Vi tycker att det behövs ett forum för samtal om de socioekonomiska effekterna. Det är ingen utredning, utan Vargkommittén ska föra diskussioner om de socio-ekonomiska förutsättningarna för varg, lo, björn och järv i Sverige, säger Mattias Johansson.

• Det har gått tre och ett halvt år sedan etappmålet om 200 vargar uppfylldes. Varför har den grundliga utredning, som riksdagen beslutade om 2001, inte genomförts?
– Det vet jag inte, men den kunskapen finns säkert bland tjänstemän här på departementet, svarar Mattias Johansson.

Uppdraget utökas
Peter Egardts ursprungliga uppdrag var att försöka mäkla fred i den infekterade vargfrågan. Men nu utökas det alltså.
Så här kommer uppdraget till Peter Egardt och Vargkommitén att lyda enligt förslaget till torsdagens regeringsbeslut:

Fnissar till
”Kommittén för hållbar rovdjurspolitik för varg får ett utökat uppdrag att föra en dialog om socioekonomiska förutsättningar för rovdjursförekomster. Med socioekonomiska förutsättningar menas hur rovdjurens närvaro påverkar förutsättningar för näringsliv, rekreation, fäboddrift och jakt och människors vardag.”
31 augusti ska Vargkommittén redovisa utfallet av sina diskussioiner.
Lars-Erik Liljelund fnissar till när han hör om uppdraget och vi ber om en kommentar.
– Jag kan bara konstatera att det är ungefär samma organisationer som sitter i Peter Egardts kommitté, som satt i min utredning. Det är några fler organisationer representerade, men det är i stort sett samma representation, säger Liljelund.

Ska ange miniminivåer
Samtidigt ger regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att ange de minsta möjliga populationerna av varg, lo, björn och järv. De uppgifterna ska ingå i en så kallad sårbarhetsanalys, beräkningar av risken för utdöende, som ska skickas till bland annat EU.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB