Krut måste bokföras – även av handladdare. Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent, Ulf Kallin, tycker att EU-reglerna tolkats till handladdarnas nackdel av den svenska myndigheten.
Foto: Dan Törnström
Krut måste bokföras – även av handladdare. Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent, Ulf Kallin, tycker att EU-reglerna tolkats till handladdarnas nackdel av den svenska myndigheten.

Handladdare tvingas bokföra krutet

Ett nytt EG-direktiv tvingar handladdare att bokföra allt krut som de köper och förbrukar. Det är också tveksamt om det går att köpa större förpackningar krut som sedan en grupp handladdare delar på.

De nya reglerna framgår i ett EG-direktiv som kom förra året. Utsikterna bedöms minimala för att Sverige, eller handladdarna, skulle få något undantag från reglerna.
– Vi förde en dialog med EU för att lindra konsekvenserna för yrkesmässiga sprängföretag, som drabbas betydligt hårdare, men kom ingenstans. Då kan jag inte tänka mig att vi kan få undantag för handladdarna, även om vi gärna sett ett sådant, säger Torkel Schlegel, jurist vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Unik märkning på varje burk
Enligt EG-direktivet ska varje explosiv vara identitesmärkas. Till exempel ska en burk krut ha en egen, unik, märkning. Både säljare och köpare ska föra loggbok för det krut som säljs, köps in eller förbrukas. 

För en handladdare innebär det att krutburkens identitetsnummer ska skrivas upp på en lista, där det också framgår när den köptes och när den förbrukats (eventuellt överlåtits). Bokföringen ska dessutom förvaras säkert i tio år, till exempel i vapenskåpet. Straffet för brott mot dessa regler är böter.
– Vi bedömer att reglerna är glasklara och direktivet innehåller inga möjligheter till undantag ens för privatpersoner, säger Torkel Schlegel.

”En tolkningsfråga”
Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent, Ulf Kallin, gör emellertid en annan bedömning och hänvisar till direktivets skrivning där det står: ”Systemet för uppgiftsinsamling ska göra det möjligt för företagen att spåra en explosiv vara på sådant sätt att det när som helst är möjligt att fastställa vem som innehar varan…” samt ”företaget ska föra register över alla explosiva varor, tillsammans med relevant information som typ av explosiv vara och det företag eller den person som varan levererats till.”
– Det tolkar jag det som att EU ställer krav på tillverkare, importörer och företag, medan myndigheten för samhällskydd och beredskap tolkar reglerna till handladdarens nackdel, säger Kallin

Problem för yrkessprängare
För yrkessprängare innebär de nya reglerna både datorhantering och steckkodsläsare. Varje tändkapsel – som det förbrukas miljontals av – måste ha ett eget unikt nummer.
Ammunition är undantaget från direktivet. Inte heller tändhattar omfattas, eftersom dessa hänförs till pyrotekniska varor.

Svårt göra gemensamma inköp
Förutom bokföringen blir det också mer komplicerat för handladdare att göra gemensamma inköp av krut – något som är ganska vanligt för att få ned pris och fraktkostnader.
Enligt Schlegel kan det tänkas att man kan köpa flera förpackningar (var och en med unikt identitetsnummer) och sedan dela upp dem på flera personer, förutsatt att det framgår i loggböckerna. Frågan är emellertid om det är tillåtet enligt polisens regler för handel och överlåtelser av krut.
Mer oklart är om man kan göra samma sak med en större dunk krut (med en identitetsmärkning) och sedan dela upp den mellan två personer.
– Det finns en del juridiska tveksamheter och det är svårt att i dag säga exakt hur reglerna ska tolkas. Vissa frågor måste polisen titta närmare på och komma med anvisningar, säger Torkel Schlegel.

Riskerar domstol
Det är osäkert när det nya EG-direktivet införs i svensk lagstiftning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap saknar i dagsläget befogenhet att utfärda svenska föreskrifter på området. Däremot finns det förslag om det i en regeringsproposition från 2006.
– Det skulle se illa ut om Sverige inte implementerar det här EG-direktivet inom något år. För vissa länder är detta mycket angeläget och vi riskerar i princip att dras inför domstol om inget händer, säger Torkel Schlegel, som tillägger:
– Sverige kan naturligtvis jobba mot EU för att förändra de här reglerna, men det är både trögt och tidsödande. Frågan är också hur tungt problemet för handladdare väger när man ser till helhetsbilden, särskilt arbetet med skydd mot terrorism, samt att vi faktiskt inte kom någonstans när det gäller yrkessprängarna.