Det formella beslutet om antalet vargar tas av generaldirektör Maria Ågren. Föredragande, vilka ofta har stort inflytanden över ett ärende, är Ruona Burman eller Mette Svejgaard.
Andra handläggare som arbetat med frågan är Klas Allander, Helene Lindahl, Per Sjögren Gulve och Mark Marissink.
I många glesbygdskommuner ses vargen som ett allvarligt hot mot bygdens möjligheter att överleva.
– Vi har redan idag en stor utflyttning av framför allt unga kvinnor från landsbygden. Med stora rovdjursstammar riskerar vi att utflyttningen ökar, säger Irene Frank, mjölkbonde och centerpolitiker från Bollnäs.
Påverkar många kommuner
Därför kan antalet vargar som tjänstemännen på Naturvårdsverket bestämmer sig för få en direkt påverka på levnadsförhållandena i många glesbygdskommuner.
Men vägen fram till beslutet om hur många vargar Sverige ska ha har varit krokig efter att Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och WWF anmälde Sverige till EU-domstolen för licensjakten på varg.
För att få ett underlag för rovdjurspolitiken tillsatte regeringen förra året rovdjursutredare Lars Erik Liljelund, tidigare generaldirektör vid Naturvårdsverket.
En viktig punkt i utredningsuppdraget var att lämna målnivåer för antalet vargar med beaktande av ”de socioekonomiska förutsättningarna.”
Men någon sådan utredning gjorde aldrig Liljelund.
”Stört omöjligt”
– Det var helt stört omöjligt att få fram siffror, sade Lars Erik Liljelund till Jakt & Jägare i samband med att hans utredning offentlig gjordes.
Däremot har privatpersoner som exempelvis personerna bakom Vargfakta och Svenljungagruppen tagit fram olika beräkningar som visar på miljardkostnader för rovdjuren.
Men någon statlig utredning om vad ”vargkalaset” kostar finns alltså inte.
För att ta fram en siffra för gynnsam bevarandestatus krävdes också en så kallade sårbarhetsanalys.
Även den uppgiften saknades länge och det var först när en privatperson erbjöd sig att själv bekosta en sårbarhetsanalys som Naturvårdsverket la ut uppdraget på vargforskarna vid Skandulv.
Endast 40 vargar behövs
I juni kom sårbarhetsanalysen som visade att det endast behövs 40 vargar i Skandinavien för att vargen ska överleva i 100 år.
För att gardera sig för olika tänkbara katastrofer lade forskarna på ytterligare 60 vargar och hamnade då på 100 individer. Beräkningen gjordes på dagens inavlade vargstam.
Nu ska alltså tjänstemännen på Naturvårdsverket lägga på ytterligare vargar när man ska bestämma nivån för gynnsam bevarandestatus.
Enligt EU:s art- och habitatsdirektiv ska nivån för gynnsam bevarandestatus ligga ”betydligt” över nivån i sårbarhetsanalysen.
Hur ordet ”betydligt” tolkas av tjänstemännen får vi veta i morgon.