Helikopterflytt bet inte på Sur-Ola

Den gamle björnhanen Sur-Ola har ställt till besvär för medlemmarna i Ruvhten sameby i norra Dalarna. Han flyttades två mil med helikopter men vandrade tillbaka igen.
– Vi blev lovade av länsstyrelsen att vi skulle bli meddelade om den återvände. Men det kom inget besked därifrån. Väldigt förtroendeingivande av länsstyrelsen, säger rovdjursansvarige i sambyn, Kenneth Willenfeldt, ironiskt.

I början av april kom plötsligt en stor hanbjörn in i området där renhjorden befann sig. Det rörde sig om den 14-årige Sur-Ola, som väger 180 kilo. Han dödade minst två renar och skingrade hela hjorden. Länsstyrelsen sa nej till skyddsjakt, eftersom skadan bedömdes som ringa och ingen förebyggande åtgärd satts in.
Man gjorde flera försök att stöta bort björnen, bland annat med skoter.

Gammal och grinig 
– Sedan fick vi veta av människor i björnforskningsprojektet, att det inte var någon bra idé att åka efter honom med skoter. Dom sa att det var en gammal och grinig björn, som kunde bli farlig om man kom för nära den i till exempel tät skog. Det ledde till att polisen tog beslut om avlivning – eftersom det blev en arbetsmiljöfråga för oss som jobbar med renarna, berättar Kenneth Willenfeldt.
Enligt Sven Brunberg, chef på björnforskningsprojektet, är Sur-Ola inte mer grinig än normalt.
– Alla stora björnar uppträder som kungar i skogen. Man ska vara försiktig med dem, säger Sven Brunberg.
Namnet anspelar på den plats där björnen märktes första gången, Surolabäcken

Lovades besked

I samma veva blev det aktuellt för forskarna i Skandinaviska björnforksningsprojektet att märka om den aktuella björnen. I samband med sövning och märkning den 8 april flyttades Sur-Ola två mil med helikopter.
– Då lovade man på länsstyrelsen att vi skulle få besked om björnen började närma sig renarna igen. Men därifrån kom inget besked, det fick vi veta när vi ringde Skandinaviska björnforskningsprojektet och frågade, säger Kenneth Willenfeldt.

Hänvisar till varandra
Länsstyrelsens miljövårdsdirektör, Stig-Åke Svensson, säger att länsstyrelsen visst meddelade samebyn.
– Det gjorde vi, men jag vet inte exakt hur det meddelades. Det är bäst att du pratar med Annika Forsberg, som är handläggare i ärendet, säger Stig-Åke Svensson.
Annika Forsberg försöker ganska snabbt bolla tillbaka ärendet till sin chef, Stig-Åke Svensson. Hon vet inte hur sambyn fick meddelandet.
Kenneth Willenfeldt är dock säker på att han och de övriga medlemmarna i samebyn fick beskedet om att björnen återvänt från björnforskarna.

Tappar tilltron
– Sånt här gör att man tappar tilltron till myndigheterna, säger Kenneth Willenfeldt.
Nu är renarna flyttade från området och vistas i kalvningsland på den jämtländska sidan. Där finns enligt Willenfeldt minst tre andra björnar.
– Rovdjuren är en katastrof för rennäringen. Det handlar inte bara om renar som blir dödade. Med rovdjur i området skingras hjordarna och det är ett helvetes jobb att samla ihop dem igen, säger Willenfeldt.

Kostade 150 000 kronor i fjol
Han förlorade i fjol 43 procent av hela produktionen i renhjorden och räknar med att rovdjurens kostade honom 150 000 kronor under 2009.
– Samhällets ersättning är ett skämt. Vi får inte betalt per dödad ren eller för merarbetet, utan för antal föryngringar inom området. Det täcker inte kostnaderna på långa vägar, säger Kenneth Willenfeldt.