Berövas sina valpar. Om flyttvargen och hennes partner får valpar är samhällets plan att de kommer att tas ifrån henne och planteras ut hos andra vilda vargar.
Foto: Naturvårdsverket och Shutterstock/fotomontage Berövas sina valpar. Om flyttvargen och hennes partner får valpar är samhällets plan att de kommer att tas ifrån henne och planteras ut hos andra vilda vargar.

Hennes valpar ska adopteras bort

Naturvårdsverkets plan är att den finskryska flyttvargen inte ska fostra vargvalpar som hon och hennes partner eventuellt får i renskötselområdet.

– Tanken är att de tas från henne och placeras hos andra vilda vargar i Sverige, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket.

Vid onsdagens möte i Vilhelmina frågade samerna särskilt hur det blir om och när det föds valpar i reviret. Utan mänsklig inblandning kan det i värsta fall uppstå en situation med tio vargar mitt i renskötselområdet. Dessutom ska ungvargarna vandra ut och då är risken att de också etablerar revir bland renar.

– Här är tanken att vi tar hennes valpar och använder som vi planerat med valpar från djurparkerna, alltså att vi placerar dem hos andra vilda vargtikar, säger Ruona Burman.

Svårt projekt
Det blir ett projekt som kommer att kräva enormt med arbete, planering och tur. Samhället måste i vinter lyckas märka ett stort antal vargtikar söder om renskötselområdet. Vintern som gick misslyckades projektet helt eftersom snötillgången var för klen.

Frågan är också hur man gör med flyttvargen. Ska man märka henne trots att det då skulle innebära en fjärde sövning?

– Vi vill åtminstone märka hannen. På så sätt får vi ganska bra koll på var hon befinner sig, säger Ruona Burman.

Kan skilja en månad i tid
När det väl är dags för valpning måste vargtiken och hennes ungar lokaliseras. I andra områden måste också finnas vargtikar som fött ungefär samtidigt.

– Bland vilda vargar varierar födseln ungeför mellan 25 april och 20 maj. Det får inte skilja mer än ett par, tre veckor mellan kullarna om det ska vara möjligt att adoptera bort valparna, säger vargforskare Olof Liberg.

Finns det några risker för vargtikens hälsa, exempelvis mjölkstockning, om hennes valpar tas bort?

– Nej, det händer hela tiden i naturen, att djur förlorar sina avkommor, svarar Liberg.


Mata med älgkadaver?

Ett normalstort vargevir söder om renskötseområdet är omkring 100 000 hektar stort. Det finns farhågor att ett revir i ett så pass viltfattigt område som Junsele kan bli uppemot dubbelt så stort. Det blir en väldig areal där renarna lever farligt.

Vid mötet i Junsele fördes en idé om utfordring av vargarna fram. Går det att hålla dem inom ett mindre område genom att lägga ut älgkadaver? Kan det rädda livet på renar?

– Frågan kom upp med tanke på att man matar järvar på det sättet. Vi vet inte det fungerar utan det ska vi fråga forskarna om, säger Ruona Burman.

– Jag har inte en aning om det fungerar, men det är väl värt ett försök, säger vargforskare Olof Liberg.