Höga skadestånd för att döda värdefulla vargar

Naturvårdsverket ska begära höga skadestånd för att stävja att stora rovdjur dödas illegalt.
Skadeståndssumman ska bland annat baseras på ”avelsvärdet” hos det dödade djuret och hos den inavlade svenska vargstammen varierar värdet från noll till flera miljoner kronor.

Det var i samband med rättegången mot två män som är misstänkta för att i Arjeplogsfjällen ha dödat en järv med snöskoter som Naturvårdsverket begärde 24 000 kronor i skadestånd för järven.
Enligt Ruona Burman på Naturvårdsverket har man bestämt sig för att i framtiden begära skadestånd när det är fråga om grovt jaktbrott.
Frågan är dock när det blir aktuellt med skadestånd. Allt illegalt dödande av stora rovdjur klassas idag per automatik som grovt jaktbrott. Om domstolen anser att det inte var befogat att skjuta ett rovdjur med stöd av paragraf 28 kan skytten dömas för grovt jaktbrott.

Beroende på situationen
Christer Jarlås är miljöåklagare som brukar driva mål om jaktbrott.
– Skadestånd ska inte gälla när det handlar om den typen av fall då man fredar tamdjur utan enbart när det är ett medvetet borttagande av rovdjur med avsikt att ingen ska få veta något, säger han.
Frågan är då hur Naturvårdsverket ska kunna räkna fram storleken på skadeståndet man ska begära för ett illegalt dödat djur.
Enligt Ruona Burman ska summan baseras på förvaltningskostnaden, naturvärdet och avelsvärdet för det aktuella djuret, något som inte är helt enkelt.

Svårt att beräkna avelsvärde
Exempelvis när det gäller varg är frågan starkt knutet till vilken genetisk bakgrund vargindividen har. En stor del av den svenska vargstammen saknar i princip avelsvärde då den är resultatet av syskonparningar eller parningar mellan andra mycket nära släktingar. I de flesta andra fall av avel skulle individer med en sådan genetisk bakgrund sakna avelsvärde.
Förra vinterns licensjakt som till stora delar var inriktad på de mest inavlade individerna innebar i praktiken en förbättring av vargen genetisk status då andelen svårt inavlade individer minskades. Att inavlade individer tas bort kan alltså vara positivt för stammen ur genetisk synpunkt.
– Tack vare att licensjakten var inriktad på de mest inavlade individerna innebar jakten att inavelsgraden sänktes från 27 till 25 procent, säger vargforskaren Olof Liberg.

Oklart hur det ska räknas
Men hur Naturvårdsverket i framtiden ska kunna beräkna värdet på en inavlad respektive en genetisk frisk varg är oklart.
– Vi vet ännu inte hur vi ska göra beräkningen då frågan är mycket komplex, säger Ruona Burman.
Enligt åklagare Christer Jarlås ska ett skadestånd baseras på värdet av vad som förstörts.
– Det är precis som om du slår sönder en bil. Skadeståndet kan variera från nästan ingenting till miljonbelopp beroende på vad det är för bil du slår sönder, säger han.
I ett tänkt exempel skulle exempelvis den finsk-ryska flyttvargstiken som flyttats tre gånger hamna på en förvaltningskostnad på ungefär 1,5 miljoner kronor.
Eftersom tiken dessutom har nya gener har hon också ett stort avelsvärde. Hur stort är dock svårt att beräkna.

”Blir godtyckliga”
– Alla beräkningar blir mycket godtyckliga. Ett sätt kan ju vara att titta på vad det skulle kosta att ta hit en ny tik, säger Olof Liberg.
Om det har kostat cirka en halv miljon kronor varje gång tiken flyttats från renbeteslandet söderut är en kostnad på två miljoner knappas tilltagen i överkant om en varg fångas i Ryssland-Finland och efter karantän flyttas till Sverige.
Det skulle innebära att den finsk-ryska flyttiken skulle betinga ett sammanlagt förvaltnings- och avelsvärde på cirka 3,5 miljoner kronor.
Men mot resonemanget finns även invändningar.
– Vargtiken ännu inte bildat par och kommit in i aveln och därför har hon ännu inget verkligt avelsvärde, säger Olof Liberg.