Den nya studien, som är sammanställd av genetikern vid Grimsö viltforskningsstation, Mikael Åkesson, bygger på sammanlagt cirka 1 000 prover som analyserats. Det är exempelvis hår, blod och avföring från vargar.
Inavelskofficient 0,26
Om två helt obesläktade individer parar sig blir inavelskofficienten 0. Om det är två identiskt lika individer som får avkomma är kofficienten 1.
– Vargar som är helsyskon, och avkommor till obesläktade vargar, får valpar med inavelskofficienten 0,25. Den nuvarande inavelsgraden i den svenska vargstammen är alltså något högre, 0,26. Den har minskat från 0.33 de senaste åren och det är väntat eftersom vi fått in några ryska invandrare. Deras avkommor har också gått in i aveln, säger Mikael Åkesson.
0,10 som mål?
Vilken nivå på inavel som är önskvärd, eller praktisk möjlig att uppnå, är forskarvärlden inte överens om.
– Det finns olika bud. Med tanke på reproduktionsframgång och överlevnad verkar i alla fall de flesta vara överens om att 0.10 skulle kunna vara ett realistiskt mål, säger Mikael Åkesson.
I undersökningen kartlades 31 vargpar med valpar. 16 av paren fick avkommor för första gången 2010.