För Pär Änges är finnstövaren Sina något av det käraste han har. Det vore en katastrof om hon hamnade i käften på en varg. Därför har han sedan ett år tillbaka försökt att få länsstyrelsen i Dalarna att göra en karta där alla länets vargrevir finns inritade.
Liknande kartor har länsstyrelserna i Värmlands, Örebro och Västmanlands län lagt ut på sina hemsidor men inte i Dalarna.
”Det händer ingenting”
– Jag började förra sommaren att diskutera med länsstyrelsen om en karta med men det händer ingenting. Jag vet inte vad de håller på med, säger Pär Änges.
Han jagar i Korpkolen och Skebergs viltvårdsområden.
– Det är inte är så millimeternoga att kartan är helt rätt men jag vill inte riskera att släppa stövare i ett vargrevir, säger han.
Stig-Åke Svenson, naturvårdsdirektör på länsstyrelsen, i Dalarna är dock inte pigg på att göra någon karta till hemsidan.
”Blir bara gissningar”
– Vi förmår inte att rita en karta. De resurserna har vi inte idag men så småningom ska vi göra det. Var revirgränserna går är inte så klart. Det kan vara mycket otydliga gränser. Det blir ingenting annat än gissningar, säger han.
Stig-Åke Svenson hänvisar i stället till den karta som Viltskadecenter tar fram varje år.
Enligt Linn Svensson som arbetar med sammanställning av varginventeringar vid Viltskadecenter är det en karta som är ritad ur ett ”vetenskapligt” perspektiv.
– På vår karta har vi ritat in hur stort reviret minst är. Karten bygger på kvalitetssäkrade spårningar eller från sändarförsedda vargar, säger hon.
Visar vargrnas kärnområde
Det betyder att Viltskadecenters karta i huvudsak visar ”kärnområdet” i ett revir, medan den karta länsstyrelsen i Värmland tagit fram visar ett betydligt större revir där vargarna antagligen uppehåller sig.
– Vi har använt alla godkända spårningar, men också lagt till var vi uppfattar att revirgränserna går ungefär. Allt sådan är färskvara, konstaterar Lars Furuholm på länsstyrelsen i Värmland.
– Ett revir är mycket dynamiskt, men vi har försökt att uppskatta hur de ser ut. Det är en service till medborgarna som jag tycker att vi kan bjuda på, tillägger Lars Furuholm.
”Kan bli vilseledande”
Stig-Åke Svenson vid länsstyrelsen i Dalarna är dock skeptisk till att göra en karta liknande den som gjorts i Värmland, så att jägarna kan minska risken för att få sina hundar vargdödade.
– Frågan är vad det kostar och om vi på länsstyrelsen ska ha den detaljkunskapen så vi kan rita kartor. Om vi måste göra en karta blir det inte med någon hög kvalité. Det kan ju vara direkt vilseledanden information när vi har så mycket varg att man får räkna med att det finns varg överallt, kommentar han.
• Men det innebär ju att man i praktiken inte kan jaga med hund någonstans i Dalarna?
– Ja, men jägarna är duktiga att kolla själva. De har som regel bra koll på situationen och vet var vargarna är. Många är ute och spårar efter vargen och sedan har man SMS-kedjor, svarar Stig-Åke Svenson.
”De ska hjälpa och skydda invånarna”
Pär Änges vidhåller att det måste tas fram en karta över vargreviren i Dalarna.
– Jag förstår inte varför det ska ta sådan tid. Det kan väl inte vara någon hemlighet att visa var man riskerar att råka på varg, kommenterar Pär Änges.
– Man kan ju undra vad länsstyrelsen egentligen har för uppgift. Den är ju att hjälpa och skydda befolkningen och det skulle en karta skulle kunna vara en del i. Gör de inte det har inte länsstyrelsen någon funktion att fylla, tycker han.
Enligt uppgifter till Jakt & Jägare har viltförvaltningsdelegationen i Dalarna nyligen tagit beslut om att ta fram en karta över vargreviren i länet trots motstånd från delar av länsstyrelsen.