Galvenavkomma kan fällas. Hanen i Homna kommer från Galvenreviret och är en avkomma till den ryske invandraren. Länsstyrelsen anser dock att vargparet i Homna ställt till så stora problem att man nu förlänger skyddsjakten.
Galvenavkomma kan fällas. Hanen i Homna kommer från Galvenreviret och är en avkomma till den ryske invandraren. Länsstyrelsen anser dock att vargparet i Homna ställt till så stora problem att man nu förlänger skyddsjakten.

Ja till vargjakt i Homna

Det blir fortsatt skyddsjakt på en varg i Homnareviret. Länsstyrelsen i Gävleborg fattade beslutet sent under fredagseftermiddagen. Det är ett kontroversiellt beslut, eftersom jakten kan sluta med att en avkomma till den ryska vargen i Galvenreviret skjuts.

– Vi säger ja till en månads förlängning av jakten och beslutet gäller från lördagen den 20 november. Jaktområdet har utvidgats, men vi har varit försiktiga med utökningen norrut eftersom vi inte vill riskera att någon av vargarna i grannreviret Galven, skjuts, säger Daniel Hansson, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Gävleborg.

Hanen från Galven 
Däremot finns omständigheter som torde få människor på bevarandesidan att rasa. Hanen i Homnareviret är nämligen en avkomma till den invandrade ryske varghanen i Galvenreviret. Tiken kommer från Aamäck. I dag vet man inte om de har några valpar.
– Man får skjuta en valfri varg och vi vet att beslutet är kontroversiellt. Men vi har vägt in att en genetisk förstärkning av den svenska vargstammen är på gång. Dessutom har skadenivån varit avgörande – tre dödade hundar och en allvarlig attack på bara några veckor och inom ett väldigt begränsat område, säger Daniel Hansson.

”Befogad skyddsjakt” 
På bevarandesidan har man framfört kritik, eftersom skyddsjakt på grund av attacker mot jakthundar i deras ögon kan tolkas som att jakthundar skulle ha företräde framför vargar i naturen.
Daniel Hansson menar att länsstyrelsen inte tar ställning i den frågan.
– Vi har att följa de beslut som regering och riksdag fattat. I det här fallet hade skadebilden kommit upp i den nivån att det var befogat att säga ja till skyddsjakt, säger Daniel Hansson.

Jägarna registreras inte 
Den första skyddsjakten sinkades av oklara och kritiserade regler som länsstyrelsen satt upp. Bland annat skulle alla jägare, max 30 stycken, registreras. Nu får 50 jägare delta och den enda registrering som krävs är att jaktledaren har en lista över vilka som deltar. Namnen på jägarna registreras inte utan lämnas endast ut till länsstyrelsens naturbevakare, så att de kan genomföra kontroller.
Risken för att de deltagande jägarna trakasseras av extrema jakthatare har alltså minskats.

• Men varför måste antalet jägare begränsas överhuvudtaget? Är det inte bra om så många som möjligt deltar och den beslutade skyddsjakten går fort?
– Det kan man tycka, men vi måste också förhålla oss till EU:s krav på att jakten ska vara strikt kontrollerad, svarar Daniel Hansson.

Jaktledare Olle Eklund är nöjd med beslutet.
– Jag har i stort sett fått som jag ville. Jag är fortsatt kritisk till hur länsstyrelsen agerat i ärendet, men jag vill ändå ge tjänstemännen en eloge för att man ändrade sina tidigare beslut, säger Olle Eklund.

Väntar spårsnö 
Han väntar spårsnö under lördagen och då börjar sökandet efter var vargarna kan befinna sig.
– När vi hittar dem ställer vi ut passkyttar och sedan får några gubbar gå efter i spåren, säger Olle Eklund.
I området ligger i skrivande stund en vecka gammal pudersnö. Men det krävs inga skidor eller snöskor för att ta sig fram.
Olle Eklund och de andra jägarna har inte hittat spår efter några avkommor i reviret. Det är två vargar som spårats vid den tidigare jakten.