Jägare som tar ur älgar, och hanterar fällt vilt på andra sätt, bör använda plasthandskar. Annars finns stor risk att det blir för höga halter av stafylokocker, som kan ge matförgiftning.
Foto: Anders Ljung Jägare som tar ur älgar, och hanterar fällt vilt på andra sätt, bör använda plasthandskar. Annars finns stor risk att det blir för höga halter av stafylokocker, som kan ge matförgiftning.

Jägare har för dålig kötthygien

Det är dags för jägarna att ha skyddshandskar när de hanterar viltkött och att lära sig mer om kötthygien. Närmare 75 procent av köttet har för mycket bakterier. I nästan var tionde prov av viltkött finns stora mängder stafylokocker, som till exempel kommer från sårinfektioner på jägarnas händer.

– Jägarna måste använda plasthandskar vid transport och styckning för att hindra spridningen av stafylokocker.

Det säger jägaren Arja Kautto, som är veterinärinspektör vid Livsmedelsverket, till Upsala Nya Tidning.

109 prover har tagits av viltkött som lämnats in till viltanläggningar och slakterier.

Närmare 75 procent av det undersökta viltköttet hade för höga halter av e-colibakterier och stafylokocker.

Den vanligaste bakterien som hittats är e-coli. Det är colibakterier som finns i djurets mag- och tarmkanal och som snabbt sprids om djuret träffas av skott i vommen, eller om någon jägare är klumpig vid urtagningen och gör hål på magsäcken.

Ett sår på handen kan räcka

Stafylokocker sprids däremot till köttet från människor. En nysning eller ett sår på handen kan räcka. Därför är det viktigt att handskar används.

Åtta procent av proverna hade så höga halter av stafylokocker att de var otjänliga, medan 67 procent av proverna klassades som tjänliga med anmärkning sedan man påträffat höga halter av colibakterier.

När det totala antalet av olika aeroba bakterier beräknades fick vart fjärde prov anmärkning.

– Hygienen måste bli bättre. Kvaliteten på älgkött som industriråvara i Sverige är dålig, kommenterar Arja Kautto i UNT.

Det är viktigt att fällt vilt öppnas så lite som möjligt när djuret ska tas ur i skogen.

Arja Kautto poängterar att de som äter viltkött normalt sett inte behöver oroa sig. Köttet ska förvaras kallt och sedan upphettas till minst 70-75 grader i innertemperatur vid tillagningen. Har köttet legat ett dygn i kylskåpet och luktar illa ska det slängas eller lämnas tillbaka till butiken om det är köpt.

Problem med heta älgjakter

Eftersom älgjakten inleds under en allt varmare höstsäsong är det ännu viktigare att tänka på hygienfrågor.

Mats Görling, generalsekreterare i Jägarnas Riksförbund, tycker ändå att landets jägare har koll på behoven under den allt hetare älgjakten.

– Många hänger älgkropparna i utrymmen där det finns kylaggregat och ofta används olika hjälpmedel för att snabbt transportera de urtagna älgarna från skogen till närmaste bilväg, säger han.

– Jägarna och deras familjer äter det mesta av älgköttet i Sverige och vad jag vet är det mycket sällsynt att någon blir magsjuk, tillägger Mats Görling.